Mina vänner ringde soc på mig bakom min rygg!

Soc kommer troligen träffa dig och utefter det beror det ju på vad de gör sen. Beror ju helt hur stor vikt de lägger vid anmälan, har du barn så kommer dom absolut starta en utredning skulle jag tro.

Varför är du orolig för pissprov om du inte missbrukar undrar jag ju sjäkvklart?

O vad du gör då, eh jaa pissar i en mugg så klart.

O enda sättet att komma ur situationen är väl att va ärlig mot soc då för du beskriver ju det själv som om inget i anmälan är sant så då har du väl inget att vara rädd för?

Själv tycker jag det låter som om dina vänner gjort rätt. Du känner dig sviken förstår jag men får känslan av att du faktiskt behöver hjälp och har mer problem än du själv inser.

Du kallar dig för TjackFen och du skär dig själv. Du lägger ut bilder på dina skador och har inget jobb/studier.

Hur menar du att du är/framstår som en lämplig mamma?

Du kan välja din stolthet framför barnen. Tycker du att den är viktigare än att barnen ska få en bra uppväxt?

Du vet att man kan göra en orosanmälan för vuxna också va? Det handlar här inte om en orosanmälan angående barn utan om oro för personen själv.

Varför bor du på en ort där du knappt känner någon? sedan ditt namn inte så trevligt namn låter inte fräscht. Kan hålla med dig om att dem borde prata med dig, men dem valde att ringa. Är dem sanna vänner så vill dem dig bara väl, tar du inga droger så har dem fe och soc får veta det. Nu kommer våren börja träna både gym och spring utomhus, ät god mat och dumpa alkohol med.

Sköt om dig är du smart,stark,tänker på dig själv och dina barn, vill träffa en vettig kille i framtiden så lev sunt.

Varför är du orolig för att lämna kissprov om du nu inte använder droger?! Låter inte som det är som det ska tyvärr. Tror dina vänner har en bra anledning att ringa soc.

Har råkat ut för en liknande sak. Fast i det fallet var det exmakens exfru som låg bakom anmälan.

Hon påstod att min dotter for illa, att jag missbrukade alkohol (jag är helnykterist!), att min dotter hade beklagat sig för henne och hennes och exmakens vuxna dotter. Min dotter har aldrig träffat vare sig exmakens exfru eller deras dotter, de bor i en annan stad 11 mil ifrån där jag bor, vilket min dotter kunde vidimera vid mötet med soc, de är skyldiga att påbörja en utredning när en orosanmälan kommer in.

När soc fått bilden klar för sig att det varken förelåg missbruk eller något annat som kunde verka oroande, avskrevs anmälan då de förstod att det handlade om svartsjuk exfru. Som dessutom är gravt alkoholiserad.

Så vad som kommer att hända är att finns det ingen anledning till oro avskrivs ärendet.

Vill dom verkligen sätta dit dig eller kan det vara så att dom försöker hjälpa dig?

"Mina frågor är: 

1. Vad kommer soc göra härnäst? 
2. Vad gör jag om dom vill att jag ska pissa?
3. Hur tar jag mig ur den här situationen snarast möjligt?
4. Vad tycker ni jag ska säga till/göra med dem som anmält mig? Är någorlunda bitter på dem."

Dom kommer troligtvis vilja boka in ett möte med dig och prata med dig. Vad som exempelvis kan hända då är att de beslutar sig för att starta en utredning på dig. Det kan innebära att om dom misstänker att du brukar droger kan dom be dig göra urinprov. De kan begära in dina journaler för att se om det finns något riskbeteende. 

Jag tycker du ska samarbeta så mycket du kan. Om det är som du skriver, att du inte har några missbruksproblem då kan du ju bevisa det väldigt lätt, eller hur?

Det värsta du kan göra r att inte samarbeta för det tror jag bara kommer göra dom misstänksamma. 

Fokusera först och främst på att samarbeta med socialtjänsten, vännerna, eller de som anmält dig till socialen är väl ingen idé att bry sig om just nu, finns inte så mycket du kan göra. Bevisa för dom att dom har fel är väl det bästa dukan göra.

Det låter som att du inte är ok. Är du i förnekelse ?ta emot hjälp det är du skyldig dig själv . Tycker ditt beteende skriker missbrukare

VAR I HELLVETE FÅR NI FÖR ER ATT JAG HAR BARN IFRÅN?! Jag är 20 år och har planerat att sterilisera mig. So just avgå.

Det är stor skillnad på att bruka och att missbruka. Samma sak som det är skillnad på att ta en öl fredag kväll och att vara alkis.

Det mesta håller i sig på pissprov väldigt länge. 

Jag har inte lagt upp något på mitt självskadebeteende?

Jag bor INTE i en ort där jag inte känner någon, jag skrev att anmälan kom ifrån en ort där jag knappt känner någon.

Mitt användarnamn kommer från en fel översättning från serien breaking bad.

Tro mig, dom vill inte hjälpa mig. De båda hade skrivit att de var arga på mig för att jag valt att ta bort dem ur mitt liv. Så känns mest som någon slags ''hämnd''.

 

 

Du kan inte döma mig genom en tråd på internet. Snälla...Tar det sjukt förolämpande att du påstår att min personlighet verkar som en missbrukares. 

Var glad att du har människor runt dig som bryr sig. De är rädda att förlora dig.

Du kan ju ha dålig självinsikt, o inte inse hur illa däran du är.

Bara av det lilla du skriver hör är det rätt uppenbart att du behöver hjälp.

Ta emot hjälpen. Det låter som att du har en del att reda ut i ditt liv.

Det har hänt mig också. En "vän" anmälde mig till soc. Jag fick både brev och hade missat samtal samt inbokat möte på soc.

Jag gick inte på mötet då jag inte har några problem och var upptagen den tiden mötet skulle ägt rum.
Men istället åkte jag till sockontoret samma dag så fort jag kunde och ringde upp soctanten från receptionen och bad henne komma ner och prata med mig om hon ville.
Vid det laget hade hon redan ringt min terapeut och avskrivit ärendet så hon ville inte träffa mig. Fanns ingen anledning sa hon bara.

Jäkla "vänner" som bara är ute efter att jävlas! Sa upp bekantskapen med denna människa efter detta! Hon skyllde också på "oro". Bara det att jag träffar/umgås aldrig med henne så hon vet ingenting om mitt liv. Avundsjuka kanske..... ingen aning? Jag var i alla fall fruktansvärt förbannad och behöver inte soc i mitt liv!

Hoppas det går bra för dig ts!

Taggar utåt much? Rätt många vet inte att man kan bli socanmäld som person utan tror att soc bara är om barn far illa och liknande. Speciellt när detta ligger på Familjeliv är det inte konstigt att folk tror det.

Jag sitter ensam och skär mig och dricker för mkt och inte en kotte bryr sig. Det är en annan sida av det hela. Mina barn är lyckligtvis vuxna så det är "bara jag" som drabbas! Min känsla blir här att man ska vara glad över att ngn öht bryr sig om vad man gör. Det är ingen självklarhet.

Beror på vad det är du använder... tar du en joint någon gång i månaden..... då är det en sak... Men snackar vi tyngre saker.. och ett regelbundet användande så är du missbrukare... punkt slut... och dessutom om du lever på våra skattepengar är det inte ok att det går till droger... så ja då gör soc rätt som gör en utredning!!

Haha ja var de har hittat att du har barn förstår inte jag heller!

Men om du går på soc och brukar droger så är inte det okej. Det betyder att sådana som jag och min karl betalar dina droger när vi skattar på våra löner och det är ju inte jag så himla glad i så att säga.
Försök sluta med droger. Öla på fredagskvällen kan du ju fortsätta med.

Sen kan du ju kolla över din bekantskapskrets som använder en sådan här allvarlig aktion som "hämnd" för vaddå egentligen? För att du hade slutat prata med dem eller vad? Det är helt sjukt..

Du skriver också att du har varit tvångsinlagd på psyk och det kommer ju påverka soc bedömning dessutom så är självskadebeteende visst något att bry sig om! Går du och pratar med någon? För det tror jag kan behövas.

Att du pratar om droger, "vänner", självskadandet osv

Hoppas allt löser sig för dig!
Kram 

Då tycker jag Asta att du ska bry dig om dig själv! Varför sitta och tycka synd om dig själv när du kan göra något åt det?

Sen innan du skriker på mig så ska jag berätta att jag har hjärntumör så jag har visst rätt till att klaga på att du tycker synd om dig själv ;)

Personligen har jag aldrig förstått mig på självskadande. Jag har gått igenom mycket skit. Hjärnoperationer, andra operationer, strålning, misshandel, stalkers osv osv Fast jag har aldrig känt något behov av att skära i mig själv, knarka, supa eller skaffa mig anorexi.

Kanske är jag som är konstig vad vet jag ;)

Zimma lugnt! Jag har haft ett helvete med soc under en period tidigare. Blev anmäld titt som tätt av folk som ville jävlas och folk som inbillade sig att de var snälla och gjorde oss en tjänst. Jag hade tagit avstånd från dem och flyttat och när de inte visste var jag var eller hade makt över mig, satte de igång att anmäla i blindo, Det var inte lite skit jag fick veta om mig själv via soc. 

Bland annat fick jag veta att jag tydligen bodde i någon form av klubblokal och att mitt barn stod utanför huset och skrek efter mat. I själva verket hade jag ett eget kontrakt på lägenhet. Det kändes som rena vansinnet att behöva sitta på soc och försöka förklara att människan som anmält bodde i andra änden av landet och knappast stod utanför vår port och hörde vare sig mitt eller någon annans barn skriva på mat... 

Jag tycker de är prilliga på soc, om jag ska vara ärlig. De verkar inte ha tillräckligt mycket att tänka på ibland. Men försök stå ut och prata med dem, så blir det nog bra.  lycka till!