Ni som har varannan helg och långt avstånd, hur ser era helger ut?

Oj, med den inställningen får jag verkligen hoppas att du inte har barn!!

Personligen hade jag flyttat närmare alternativt bytt jobb, alltså gjort allt för att det ska funka så bra som möjligt! Helst så att barnet kan bo varannan vecka = lika mycket tillgång till båda föräldrarna!

De är inte alltid de går att flytta!

Verkar som att du är en sådan mamma som inte ser till barnets bästa utan gör allt för att göra de dåligt på pappans helg, inte kompromissa etc.

I detta fall som beskrivs här mår ju inte barnet bra av att släpas fram och tillbaka. Man ruckar på barnet för att mamman valt att flytta längre bort på jävulskap!

Kan ni inte dela på resan? Alltså mamman och pappan?

Läsförståelse? Jag säger ju precis tvärtom - jag är en sån mamma som gör allt för att det SKA funka så bra som möjligt.

Man kan ALLTID flytta, det handlar om vilja och inget annat! Något ts och pappan inte verkar ha tyvärr - och inte du heller om du nu har några ungar!

Visst, flytta du och lev på a-kassa om du ens får de eftersom du säger upp dig från jobbet.

Hur kan de vara bäst för barnet?

Vad är de som säger att morsan inte flyttar igen när hon redan gjort de en gång för att jävlas? Ska man flytta efter igen då?

Nej, en bra förälder hade sett till att få gemensam vårdnad så att den andra föräldern inte KAN flytta hur som helst!

Vadå leva på A-kassa, man får väl söka arbete innan man flyttar. Hittar man inget jobb så får man ta hjälp av försörjningsstöd under karenstiden innan A-kassan går igång. Så j-kla svårt är det inte att sätta sitt/sina barn främst!

Många föräldrar är så otroligt ego!

Pratar inte om ts nu då jag tycker att ts och detta barns pappa verkligen verkar försöka på alla sätt!

Håller med dig.
Ren idioti att hålla på att flytta efter, och sätta sig i arbetslöshet.
Inte nog med att pappan själv skulle flytta efter, skulle han sen dra sin nya familj med sig allt eftersom det passade mamman till det första barnet. Tror inte att någon sambo i världen köpt det.

Smällar han får ta när han valt att inte ha gemensam vårdnad om sitt barn! Hade m.a.o enkelt kunnat förhindrats om han velat det.

Han får väl skaffa ny sambo, inte värre än så!

Skaffa ny sambo, rent trams.

Du förespråkar att han ska lämna sin familj till förmån för ett enda barn, de andra ska alltså inte få träffa sin pappa?
Dessutom hade det inte löst några problem att flytta närmre, han hade inte fått träffa barnet mer för det. Han hade fortfarande blivit motarbetad.

Förstår inte varifrån någon fått att man inte kan flytta när man har gemensam vårdnad? Min mans dotter flyttade 25 mil bort när hon var 6 månader gammal. Han pratade med familjerätten, men fick veta att det enda han kunde göra var att skjuta upp flytten några månader, men man kan inte hindra föräldern att flytta oavsett vårdnadssituation.

Du verkade vettig först, men nu spårar du ju ur totalt.

För det första kan mamman ta barnet och flytta oavsett gemensam vårdnad. Det tar bara lite längre tid för alla papper att komma på plats.

För det andra är det inte bara att se till att få gemensam vårdnad. Det kräver antingen samsyn från mamman eller rättsliga åtgärder. Rättsliga åtgärder kostar pengar... vilket rimmar illa med att du anser att man ska säga upp sig och gå på soc för att kunna följa efter en nyckfull mamma.

För det tredje.. om han lämnar sambo och andra barn för att flytta efter mamma och första barn... vad är då ditt tips för att han ska vara nära andra barnet... kloning?

För övrigt är det inte bara att ersätta en kärlek. Min sambo är inte utbytbar. Om du och din partner är det för varandra är det bara att beklaga.

En nyckfull förälder som flyttar utan tanke på barnet kan inte vara styrande. Den du borde gå på är snarare mamman som egoistiskt flyttar iväg utan en tanke på sitt barns relation till pappan.

Skrattretande!! Min sambo har gemensam vårdnad om sitt barn. Mamman flyttar längre bort. Sambons advokat råder till att skriva på flytten för att han ska framstå som samarbetsvillig. Hade han INTE skrivit på hade skatteverket ändrat adressen på barnet ändå. Dom gör så. Nu får inte barnet komma oftare för att 'det är för långt' säger mamman. Hon tycker som du, vi får flytta närmare henne om barnet ska komma mer. Behöver jag skriva att vi bor i vårat drömhus och mamman bott på 3 ställen på 3 år?? Jo men vi ger upp allt i vårat liv så fort det passar henne?? Fan vad arg jag blir på såna som henne och dig!

Jag hittade min gamla tråd igen.

Läget är som förut; Bonus somnar och är grinig, vi har inte hittat  någon lösning.

Ser dock att fler har svarat efter mitt sista inlägg.

Att åka tåg: Dels tar det lång tid, många byten osv samt dels så måste den av oss eller båda åka 1 timme hem först för att lämna bilen, (det går inga kommunala färdmedel så att vi hinner till våra jobb så vi måste ha bil) sen ta busen till dit där tåget går och sen ta tåg till barnets ort och buss till dagis. Sen samma resa åt andra hållet. För att  hålla barnet vaket på tåget krävs då att vi ständigt går omkring, på bussen går inte det så där kommer han att somna på sista sträckan iaf.
Det innebär att vi kommer att vara hemma omkring 20.30 med ett barn som ändå är grinigt pga resan och alla byten och som ändå inte kommer att somna.

Sen den som tyckte att vi ska säga upp oss och flytta oavsett, ska vi bo i tält då? Det FINNS inga lgh, vi har stått lika länge i kö som mamman har bott där och vi hamnar som bäst på runt plats 80(!) i kön när en ledig lgh kommer ut på marknaden. Köpa är inget alternativ, vi har inte tillräckligt med pengar till kontantinsatsen då bostäder på mammans ort är dyra och om en av oss eller båda säger upp sig är det inte troligt att någon bank är intresserade av att låna ut till oss heller.

På min bonus dagis var det alltid vilostund efter lunchen, är det inte så på erat? Dom var inte tvungna att sova såklart men en lunch aktivitet, rita, pyssla, titta på film.. kanske man kan övertala eran pojk att titta på film då om alternativet finns så han åtminstone vilar? Just vid fem tiden är svårt, t.o.m. jag är som tröttast då. Att låta bonus spela på telefonen eller leka lekar med henne brukar funka här iaf. Typ "vad tänker jag på?", då ska den ena tänka på ex en bil och beskriva och så ska den andre gissa.

Har inte läst hela tråden men svarar i alla fall
Hur skulle det fungera att erbjuda nåt ätbart i bilen? Typ glass? Gott så han borde vara motiverad att hållas vaken samt att det höjer blodsockret lite.
Små pauser kunde också fungera om det är möjligt. Typ tre korta pauser där ni t.ex tävlar tre varv runt bilen eller om vem som hinner hoppa jämfota flest gånger på 30 sekunder? Han borde ju få upp pulsen rätt bra på den lilla stunden o då tar det åtminstone en liten stund att varva ner igen.
Resan hem tar  ju förstås längre om man pausar men kanske det skulle vara värt det då hela helgen annars blir förstörd.
Då man fått upp pulsen kunde man ju försöka köra "klapplekar" en stund genast efteråt för att hålla igång honom. Du säger var han ska klappa sig själv o så ska han göra det så fort som möjligt. "Huvud, axlar, knä o tå" typ fast sittande o upplagt som en tävling. Om allt går på tid o är en tävling borde han få en adrenalinkick o då är det ju svårare att somna

Det verkar inte gå att citera men jag svarar iaf de två senast tillkomna.

Dagis för femåringarna ligger i egna lokaler pga för många barn. De har lokaler nära sexårsgrupperna och har en sagoläsningsstund efter lunch, men det finns ingenstans där han kan lägga sig.

Ang att försöka ge honom något att äta osv allt detta gör vi redan.