Håller på att bli galen !
Har nu hållit på att få barn i 11 månader, jag har tidigare varit gravid som tyvärr slutade i en abort då tiden inte passade.
Sambon (nuvarande pojkvän) gjorde ett spermietest som visade att han hade fullt friska spermier.
Vi håller nu båda på att tappa tålamodet, sexet känns nu mera som ett måste inte för njutning.
hur håller ni hoppet uppe? ????
Ja för mig tog de 8 månader och trodde ja skulle få typ psykbryt och trodde ja inte kunde bli gravid. Men så tänkte jag att de kanske hade med min IBS att göra så ja löste runt lite på nätet och läste att 80% av vår hälsa sköts i termen. Så är den i obalans så kan få minskad ferilitet mm. Så i vilket fall bestämde jag mig för att göra hawaiiansk termrening. Vips så blev ja gravid. Har ingen aning om de va tack vare de. Eller att ja inte "fokuserade" på att bli gravid just då. Så de ja vill få ut av de är att slappna av fokusera inte på de. Men de är lättare sagt än gjort... Men tips detta med termen läs om de! Vi lever väldigt ohälsosam stressad värld och magen termen få ta mycke "skit"
Jadu, det går i bland berg och dalar. Ibland känns sexet som ett måste och ibland som något underbart. 2012 startade vi och håller på med utredning. Och som sagt, känslorna krig sex går i vågor.
Är i samma situation... Har också gjort abort tidigare och sambon har friska spermier = allt hänger på en själv typ. Vi har försökt i 30 månader nu, så 2,5 år, det är tungt. Skrev precis ett annat inlägg om hur jag "blir galen", så jag förstår vad du menar, det är svårt att bara slappna av och låta det ske när det sker. Varje månad är förhoppningar och besvikelser. Jag har förvandlats till att bli ganska kall numera, skiter i att ta test, vill knappt ha barn längre, hela grejen påminner en om att det är något fel på en. :( Så jag kan tyvärr inte ge några råd än att bara tänka på annat, glöm bort barnaverkstaden och hitta något som tar extremt mkt tid!!
När jag hade ett väldigt intensivt projekt på jobbet så hade jag helt plötsligt normal cykel och starka ägglossningar, som jag inte haft på år... Bara för att jag tänkte på annat. Det kanske kommer av sig själv ett tag när man försökt länge och bara inte orkar mer...
Vänner till mig försökte i sju år, IVF och allt, sen försökte de inte något mer och då kom det plötsligt ett plus ;)
Jo det kan ta väldigt lång tid ibland. Men för det mesta blir det till slut. Ivf och spermie-eller äggdonation ökar chansen. Vanlig insemination, pergo om man inte har äl, och embryodonation också. Sen finns surrogatmamma och vanlig adoption då. Behandling mot för starkt immunförsvar finns också.
Vi kämpade i 6 år. Det är verkligen inte roligt med sex alla gånger då! Men nu har vi lyckats få barn tack vare IVF och sexlivet ska snart få en nystart 
Ett sexliv utan press, yes!!