Hur ska jag bete mig för att inte vara klumpig??

Jag förstår inte riktigt vad hon råkat ut för-har man tatt sprutor,men avbryter före äggplocket brukar man få mens av sig själv. I själva behandlingen före ingår normalt sett inte piller utan endast sprutor och ev. nässpray. Men hur som,du ville veta annat.
 Det absolut viktigaste man inte får säga är nåt om ens egen fertilitet! Inte ett ord om hur snabbt det gick eller hur oplanerade barn man kan tänkas ha! Frågor om själva behandlingen var och är okey för mig,det rent medicinska/tekniska. Folk vet ju i regel inget och just jag förklarar gärna. Vad man inte bör göra heller är att ge goda råd i stil med "jamen om du nu slappnar av ska du se att du blir gravid" eller "eftersom ni nu ger upp och gör IVF ska ni se att det går av er själva innan". Det funkar inte så! Annars är det bara att finnas där om och när hon vill prata.

Nej huga, skulle aldrig få för mig att ta upp sådant! Det är väl delvis därför jag oroar mig för att säga något fel - väntar själv barn och jag vet ju hur otroligt barnkära det här paret är och hur himla bra dom är med barn. Jag tycker bara det är så jävla orättvist att det inte bara funkar för dom :(

Jag gjorde så att i början, när hon själv nämnt att dom skulle genomgå ivf, så sa jag att jag gärna ville ha "uppdateringar" om och när hon ville/orkade. Därefter har jag avvaktat tills hon tar kontakt med mig och då försöker jag lyssna in hur hon mår, vad som är på G, vad testerna sagt osv.

Tack för dina synpunkter! :)

Håller med föregående inlägg, inga käcka råd om att slappna av, att vara i ivf-karusellen innebär att man är mitt i en livskris och livet är väldigt tungt. Det är jobbigare än man kan föreställa sig om man inte varit med om det.

Jag uppskattade att få prata om annat med mina vänner, få vara lite som vanligt och prata om vanliga saker som inte har med barn att göra. Jag hade heller inga problem att prata om det medicinska/tekniska om man nu ska prata ivf.

Tror det bästa är att vara extra snäll och förstående och undvika för mycket frågor om hur det går.

När hon pratar med mig så är det enbart om ivf:en, så jag antar att hon har ett uppdämt behov av att diskutera just den biten av livet just nu. För mig är det helt ok, jag tycker det är underbart att möjligheten med ivf finns och jag hoppas så mycket att det ska ta sig för dom.

Var "lagom peppande" låter kanske knepigt,men det är nog så jag vill folk ska vara. Trots allt misslyckas de flesta första gången och det vet man sannerligen om själv när man gör IVF. S inga hurtfriska "nu ska ni se att ni har barn om ett år",men inte heller några" ja,alla lyckas ju inte..." utan lagom-om du förstår.