• caramia

    Någon som hittat livsglädjen igen?

    Pappa gick bort i cancer för tre år sen. Jag har hela tiden försökt hålla uppe en stark fasad och har inte gråtit mycket alls och nu känns det som att jag har "fastnat" i det beteendet och kommer inte vidare i livet.

    Jag känner ingen glädje över någonting, trots att jag har allt jag någonsin önskat mig - en underbar son och man, ett hus jag älskar och jag arbetar med det jag drömt om. Trots det kan jag inte uppskatta nåt, jag känner mig helt död inuti- Orkar inte träffa vänner eller hitta på nåt.

    Någon mer som känner/har känt så här eller till och med lyckats ta sig ur det. Hur gör man?

    Jag vill så gärna njuta av livet igen!

  • Svar på tråden Någon som hittat livsglädjen igen?
  • Anonym (Lora)

    Hej.

    Min mamma, som var mitt allt, gick bort i cancer för ca 4 är sedan. Det går att hitta glädjen igen. Det kommer alltid att finnas en slags tomhet (så är det för mig i alla fall) men samtidigt går det absolut att vara lycklig. Mitt råd är att älta allt du vill, prata, skriv, gråt, få ut allt hur mycket du än behöver och vill. Det kommer att lätta, men jag tror det är viktigt att bearbeta sin sorg för att kunna låta den gå in i "nästa steg". Tänk tillbaks på din pappa med lycka, inte med sorg. Det kommer att lätta, så småningom. Kram <3

  • Anonym (Sofia)

    Det låter som att du skulle behöva träffa en psykolog och bearbeta dina tankar och känslor!

  • caramia
    Anonym (Lora) skrev 2014-12-11 14:14:09 följande:

    Hej.

    Min mamma, som var mitt allt, gick bort i cancer för ca 4 är sedan. Det går att hitta glädjen igen. Det kommer alltid att finnas en slags tomhet (så är det för mig i alla fall) men samtidigt går det absolut att vara lycklig. Mitt råd är att älta allt du vill, prata, skriv, gråt, få ut allt hur mycket du än behöver och vill. Det kommer att lätta, men jag tror det är viktigt att bearbeta sin sorg för att kunna låta den gå in i "nästa steg". Tänk tillbaks på din pappa med lycka, inte med sorg. Det kommer att lätta, så småningom. Kram <3


    Tack för att du tog dig tid att svara, ditt svar hjälpte mer än du anar. Förstår att du har gått igenom vad jag går igenom nu och det är skönt att höra att det finns en väg ut. Jag känner också den där tomheten och kanske är det dags att prata om den, fast det är skitjobbigt.
  • caramia
    Anonym (Sofia) skrev 2014-12-11 14:24:03 följande:

    Det låter som att du skulle behöva träffa en psykolog och bearbeta dina tankar och känslor!


    Har du själv erfarenhet av att det har hjälpt?
Svar på tråden Någon som hittat livsglädjen igen?