Min vän vill att jag omplacerar eller avlivar min katt som vi fött upp. Bara för att hon och hennes barn som är allergiska skall kunna vara hos oss. Vi är väldigt mån om vår katt, speciellt så är min11-åring väldigt förtjust i henne. Min vän har börjat ifrågasätta vår vänskap när jag sa att vi vill ha våran katt kvar. Hon är en del av familjen. Tycker ni jag gör fel som behåller katten?
Absolut inte. Katten är mer en familjemedlem än vad hon är. Precis som du skulle säga till henne att "tycker inte om att dina barn springer runt i min lägenhet- Kan du inte omplacera dem?" Dummaste jag hört. Om hon inte kan ta katten så får ni väl ses hemma hos henne eller ute. Du ska självklart inte anpassa ditt hem efter henne, vill du ha katt, ska du ha katt.
Finns allergimedicin. Det är ju inte så att de bor hos er...
Instämmer med tidigare inlägg, hon och hennes barn tillhör inte din familj eller bor hos er. Ser därför inte att hon har någon talan i frågan.
Underlig kompis du har. Självklart ska du inte göra dig av med katten för hennes skull.
Vilken konstig vän du har. Det hade varit en exvän om hon ställde såna krav på om jag ska behålla MINA husdjur eller inte i MITT hem! Jösses lite sjuk i huvudet eller??(din väl alltså)
Varför funderar du ens över alternativen, DET tycket jag är det konstigaste?? Självklart ska du behålla katten, det bestämmer väl ändå inte din vän. Om jag vore du skulle jag bryta med den sk vännen.
Varför funderar du ens över alternativen, DET tycket jag är det konstigaste?? Självklart ska du behålla katten, det bestämmer väl ändå inte din vän. Om jag vore du skulle jag bryta med den sk vännen.
Din vän är helt galen. Hon hade inte varit min vän längre, om jag var du.
Ändå åtta som svarat.... hm
Som jag skrev i en annan tråd om liknande ämne: Skulle aldrig låta någon som inte bor permanent hemma hos mej diktera huruvida jag kan ha husdjur eller ej.
Hennes krav är orimligt! Ni får helt enkelt träffas nån annanstans om inte allergimedeciner fixar att de kan vara hos er. Och om det inte funkar för madam så är hon inte mycket till vän ändå.
Det är helt ditt val om du vill ha husdjur eller inte. Din vän har ingen rätt att kräva något och om hon ifrågasätter er vänskap pga att du vill behålla ditt husdjur så har hon uppenbart ingen respekt för dig och din vilja. En riktig vän ifrågasätter inte sådant utan finner sig i ditt beslut även om de inte gillar det.
Vore jag i din sits skulle jag ifrågasätta vänskapen eftersom "vännen" ställer ett helt orimligt krav.
Samma krav, ultimatum har jag fått men gällande min och min sambos hund. Det som sårade mig djupt var att det var min mamma som ställde detta orimliga krav att vi skulle göra oss av med en älskad familjemedlem. Hon tyckte vår hund var för busig, energisk och hon gillar inte schäfrar, hennes sambo är livrädd för hundar. Men vår schäfer var bara en valp, unghund när hon ställde detta orimliga krav. För oss har det aldrig funnits nån tanke på att göra oss av med vår älskade familjemedlem. Hon verkade förstå att hon gjorde ett grovt övertramp och har inte ställt mer krav, sakta börjat acceptera vår hund.