Suck, kan inte sluta dricka alkohol
Någon i samma sitts? Någon som varit där? Hur fan slutar man? Vet att man inte kan sluta förrän man verkligen vill. Jag vill ju, men tydligen inte tillräckligt mycket eftersom jag fortsätter att göra det.
Har fått allt stöd man kan tänka sig.
En pappa som ringer och kommer förbi och kollar upp mig. Har fått bo hos honom t.o.m ett par perioder för att kunna sluta. Nu har han tröttnat. Han ringde när jag var askalas förra fredagen och har inte hört av sig sen dess. Han har sagt innan att han inte orkar mer och att han är nära på att ge upp.. Han brukar vanligtvis höra av sig minst en gång om dagen typ.. Också fått mycket stöd av hans sambo som hämtat mig/kört hem mig när jag vart full och pratat med mig dagen efter (hon är lätt att öppna sig för). Vet att hon har gråtit mycket för min skull. Farsan mår såklart också dåligt även om han inte visar det på samma sätt. Även fått stöd och kloka ord från bror och syster. De har turats om att köra mig till psyk/hem till farsan mitt i nätterna osv, kommit på besök, frågat hur man mår osv, men klart folk tröttnar när man ändå bara faller tillbaka hela tiden?
Kompisar som jag berättat problemet för som säger NEJ när jag föreslår att vi ska "ta ett glas vin", vilket såklart slutar med flera flaskor för min del. Men söker mig istället till folk jag vet gärna dricker, el manipulerar folk till att "men har inte druckit på länge och känns bra nu så vi kan väl bara ta några bärs på stan". Har gått till ett område i stan med lite tvivelaktigt folk bara för att få tag på nåt att dricka efter systemet stängt och hamnade i en lägenhet med massa killar och minns inte ens kvällen, och utsatt mig för andra potentiella farliga situationer när jag varit full. Hoppat in i bilar med okända män utomlands osv..
Varit inne på psyk flertalet ggr för att komma över värsta abstinensen, har kontakt med öppenvården (läkare och samtaskontakt), går på alkopol (terapeut plus levertester), provat antabus som jag dock kan dricka igenom (även stora doser), varit på behandlingshem, skrivit/pratat med folk i/som varit i samma situation.. Gått på några AA-möten, men tycker inte direkt det är något för mig..
Nästan förlorat min sambo pga detta. Han gillar dock också att dricka, men har inga problem som jag har, men det försvårar saker och ting för så fort han ska ut så vill jag också. Även om jag önskar han kunde hålla sig ifrån för min skull, iaf för en tid tills jag kommit på fötter, så kan jag ju knappast kräva det och förstår om han vill ut och ha kul med sina kompisar. Plus att jag tror väl ärligt talat att som det är nu skulle jag dricka även om han slutade.
Hur får man viljan?? Haft det såhär ett år nu, men har eg alltid druckit ganska ofta och mycket jämfört med kompisar osv. Haft riskbeteende sen tonåren inser jag nu. Började med att jag började dricka på kvällar innan jobb, bara längtade efter att få komma hem från jobbet och hiva några bärs, sen blev jag sjukskriven pga ångest och depression (vilket är anledningen jag började dricka som jag gör) och sen dess eskalerade allt till tusen..
Suck. Jag är vek, jag vet.
