snart bf men vill gärna vänta ett tag till. Konstigt?

Jag är trött på att ha ont. Trött på att inte kunna sova. Trött på att kissa ner mig när ungen rullar över blåsan (känns det som). Jag kan inte vänta tills hen är ute. Har du sluppit detta?

Jag kände likadant med mitt första barn! Va gravid på sommaren, hade fint väder, va ledig och mådde såå bra! Kände mig fin, hade knappt gått upp 9 kg. Va lite trött men det gjorde inget. Fick ångest när jag tänkte på att jag inte skulle vara gravid mer än knappt 2 månader till. Hur blir det sen? Hur ska jag klara det? Jag mår ju så bra nu, osv.

Å eftersom jag drabbades av en komplikation så kom sonen redan i vecka 35, men när han väl va ute så va all den där ångest som bortblåst! Jag ville inte lämna hans sida för en sekund ens. Visst saknade jag att vara gravid, men inte mycket alls.

Så nej, jag tror inte alls att du kommer ha svårt att knyta an :) Jag tror det är vanligt att man känner som vi om man har haft en "smidig graviditet".

Men sen när man har bebisen hos sig kan man inte förstå hur man ville vänta ett tag till på å få träffa den lilla/lille :)

Nja. Jag har haft riktigt ont men inte så mycket just nu. Ja jag har svårt att sova, går upp några gånger per natt. Men det lär ju inte bli bättre när den lilla är ute... då kommer jag istället ha smärtan vid amningen och en liten bebis som gråter som jag ska trösta.

Va skönt att höra att jag inte är ensam! Jag känner precis som dig TS!

Vi har haft fullt upp här hemma på senaste, jag har kämpat med körkortet (kuggade tyvärr på uppkörningen förra veckan så hinner ändå inte klart nu innan bebis kommer iaf.. men men), vi har renoverat massor osv., så jag har känt att "ju längre bebisen ligger kvar, ju mer hinner jag stöka undan innan den kmr". Och sen har jag känt att jag bara vill njuta iaf en vecka av att vara gravid och inte behöva känna några måsten. Nu är Äntligen "too-do-listan" klar och från och med idag känner jag mig redo för bebisen. Jag har BF på torsdag.

Jag har också 2 barn sedan tidigare och med dom va graviditeten något fruktansvärt jobbig med illamående osv. Men den här graviditeten har jag mått bättre än normalt och jag har bara gått upp 9 kg (har endast en bebismage alltså, i övrigt ser jag ut som vanligt). Jag känner mig så himla fin och snygg och vill inte att det ska ta slut.  

Så var det för mig med den första. Jag kände mig inte redo. Hade inget problem med att knyta an till honom när han var född men eftersom du är orolig tycker jag du ska prata med BM om detta. 

Nä, min son kom i februari och jag hade hoppats att han stannade inne till sommaren;) Tyckte att det var jätteläskigt.