• Anonym (Mår skit)

    Min älskade bror har en vecka kvar att leva

    Min lillebror har alltid funnits där för mig i alla lägen. För två år sedan kom beskedet att han har cancer, som sen dess har spridit sig. För en månad sedan fick jag beskedet att cancern är obotlig, idag fick jag beskedet att han förmodligen dör nästa vecka.

    Vad ska jag göra? hur går jag vidare? hjälp en vilsen människa..

  • Svar på tråden Min älskade bror har en vecka kvar att leva
  • Anonym (sorg)

    tillåt dig att må skit . låt det ta tid inan du går `vidare `utan låt allt ha sin tid . beklagar

  • eslah

    Finns inga råd just nu, ta ledigt och finns där helt enkelt, är ni syskon och familj så byt av varandra. Men han ska inte vara ensam, ställ livet på hold och ta itu med det som är viktigt just nu! Han ska inte dö ensam, på den nivån är det. Sköt om er. Kram!

  • ChristianSvärdh

    Att hantera ett sådant besked är inte speciellt lätt... Jobbar själv inom vården, och har tagit hand om en hel del människor i slutskedet. Alla reagerar olika. Men det är okej att vara ledsen, och må skit i dessa lägen, om du jobbar, kolla med jobbet ifall det finns några närstående dagar du kan använda dig av, så du kan vara så mycket som möjligt hos honom den sista tiden. 

    När tiden är inne för din kära bror och han inte längre finns, se till att ha ett stöd i vardagen där du kan gråta ut, ta inte distans till övriga familjemedlemmar, prata och minns det roliga ni haft, och framför allt, sörj den tid du behöver.

    Beklagar verkligen, det är så tragiskt och orättvist att människor ska behöva få denna jävla cancer... Styrkekram till dig...

  • Anonym (Mia)

    Så fruktansvärt.

    Jag har förlorat båda mina föräldrar i cancer. Den enda tröst jag kan ge dej är att efter ett tag så kommer du märka att du vet vad han skulle ha sagt och tyckt om olika saker. Det ni haft ihop hittills kan ingen ta bort. Du kommer att kunna vara glad för att du har haft honom, men det tar tid.

    Hoppas han får ett så bra slut som möjligt.

  • Kereza

    Om det hände mej vet jag inte hur jag skulle överleva faktiskt - min bror är det bästa jag har i hela världen, vette fan om jag inte älskar honom mer än min sambo, och honom har jag ändå valt. Min bror är lite som din, låter det som - hela mitt liv har han funnits där och fixat och ställt upp och tagit hand om mej, trots att han är yngre än jag :( 

    Fy fan vad jag lider med dej - kan egentligen bara rekommendera att du tar all tid du kan och orkar och hinner att vara med honom, så att ni har den tiden tillsammans.

    Jag kan inget säga som gör det lättare för dej. Jag är så våldsamt ledsen för er skull :( 

    Men det enda du kan göra är väl just att se till att ha fina minnen av era stunder tillsammans och att finnas där för honom så mycket du kan, så att ni har varann in i det sista.

    Önskar sån't här inte hände :( 

  • Anonym (Mår skit)

    Tack, ni är fina ni!

  • Anonym (cancermamma)

    Vad ska jag göra, hur går jag vidare, frågar du. Jag tycker att du har fått många bra svar. Blanda annat att det INTE finns några svar. Det är skit just nu, och så får det vara. Du får känna ångest, känna att du håller på att bli knäpp, känna att du inte riktigt greppar situationen längre. Det är normalt och precis vad man kan förvänta sig av någon i din situation.

    Du klarat det här. Helt enkelt av den anledningen att du måste. Man fixar allt som man måste, i regel. Det kommer en tid när dagarna blir ljusare igen. Låt det ta tid bara och ta tillvara på varje sekund ni har här och nu. Gråt, skratta, prata, var tysta och gör precis allt som känns rätt. No regrets.

    Kram! Och, lyckost honom som har en så fin syster vid sin sida!

  • lövet2

    Du kan inte gå vidare än. Livet kommer att stå stilla för dig ett tag. Ta vara på hans sista dagar. Kanske spela in samtal med honom för att kunna lyssna på senare, när du faktiskt så småningom börjar gå vidare?
    Vill han själv prata om att han är döende? I så fall kanske han t o m vill prata om begravningen. När min bror var döende, så försökte han övertala mig att han en speciell röd klänning på begravningen av någon anledning. Om det var ett utslag av hans (just då) bisarra humor eller om det var för att han var lätt förvirrad vid det laget vet jag inte. Huvudsaken för hans del var i alla fall att han fick vara med och planera inför begravningen.

    Någon gång efter din brors begravning kommer du att börja leta vägar att gå vidare, men det är då det. Just nu kan du bara vara i nuet ...

Svar på tråden Min älskade bror har en vecka kvar att leva