Min dotter tog livet av sig, jag orkar inte

Nej men sett henne i flera trådar hålla på på det sättet.

Och då vet du bara det så där hux flux att hon använder sin dotter för att få sympati?

Du tror inte att hon sörjer sin dotter?

Att hon är ledsen och vill förhindra självmord? Och hjälpa andra när de går igenom den sorgen?

Jag har läst delar av hennes blogg nu och hon verkar vara en fin människa med en fin familj. Jag får uppfattningen att hon vill hjälpa andra men även beskriver sin egna sorg.

Tycker inte man ska sparka på dom som redan ligger. Tycker inte heller man skriver i dessa trådar om man inte har något att tillföra. Hon verkar vara en stark kvinna. Hon har säkerligen mycket att ge till sådana som TS med sin erfarenhet. Jag blev mycket tagen av hennes blogg och har gråtit. Jag tycker du ska läsa den.

Den är stark och berör mitt hjärta djupt. Hon har säkert fel och brister också som alla människor har men hon verkar vara stark som vågar dela med sig.

Döm inte folk så hårt utan visa ödmjukhet.

Beklagar sorgen. Det är fruktansvärt att något sådant kunde ske när hon skulle ha haft övervakning. Är riktigt ledsen för din skull. Jag vet att det finns stödgrupper för föräldrar som förlorat barn. Det kanske skulle hjälpa lite att få prata med någon annan i din situation?

Har du fått en psykolog?

Sitter här med tårar i ögonen.

Men du har iaf gjort allt du kunnat. Din dotter vet säkert det, hur mycket du kämpat.

Låter som person som skriver ts skriver om sig själv

Ja, ts skriver om sig själv.

Hej!

Jag miste mitt barn en vecka före beräknat datum. Detta var för 8 år sedan. Han dog i magen, och jag tivingades föda ett dött barn. Jag var helt förkrossad men ingen lyssnade på mig. Mitt sår har inte läkt och kommer inte läka så länge jag lever.

Varför jag skriver nu, är för att min goda vännina förlorade sin 21-årige son för två dagar sedan. Han tog livet av sig på mycket grymt sätt, han kastade sig framför ett tåg. Han var en positiv kille, alltid glad och med leende på läpparna. Ingen kunde tro att han skulle göra något sådant. Hans pappa gick bort för 2 år sedan och han tog hårt pappas förlust. Det verkar som detta lämnade djupa spår fast han visade inte tydligt. Det är mycket tragiskt! Jag miste mitt barn i magen och det går inte beskriva hur jag mådde efterråt! Jag förstår delvis vad min vännina går igenom, men jag finner inga ord att trösta henne. Jag lider med henne och önskar att ingen på denna jord ska behöva uppleva det jag/hon har upplevt.

Vila i frid, våra änglar!

Kan inte ens tänka mig din sorg ????

Jag har själv förlorat min son 15 år ,annat sätt . Men sorgen är detsamma ! Önskar dig kraft o styrka ? all kärlek t dig och resten av familjen

Beklagar sorgen.

Sitter här med tårar i ögonen. Fyfan vilket rent ut sagt helvete du går igenom. Jag har många gånger försökt ta mitt liv, lever med manodepressivitet, bulimi och panikångest. Usch, vad ord skrivet i svart och vitt känns meningslösa. Samtidigt vill jag tacka så enormt att du delar med dig. Att du vill berätta.

Hur hemskt det än är, så behövde jag höra detta ikväll. Jag har inte mått bra. Jag vill bara berätta för dig att det här inlägget betydde verkligen. Tack, och jag beklagar din sorg. Jag vill inte utsätta min mamma för detta.

Styrkekramar, och tack ännu en gång.

De diagnoser din dotter hade är inte lätta.

Jag förstår också henne. Får jag fråga?

Innan hon blev inlagd om det nu var på psyk eller ett behandlingshem..

Hade hon visat att hon var självmordsbenägen?

Hade hon benzodiazepiner (ångest/panikåbgestdämp) utskrivet innan hon blev inlagd? Om inte..

varför inte?

Där hon va inlagd och hade extra vak, hur kunde detta ske? Hon skulle ju isåfall inte lämnas obevakad överhuvudtaget på stället ????????

Hoppas du har ork att anmäla dom!

Ni kommer ses igen, och hon finns fortfarande hos dig, hållutkik efter tecken, hennes lukt, blinkande lampor :) <3

Styrkekramar till dig! Vilken tur du läste det här <3

Ta hand om dig och var rädd om dig!

En skyddsängel som styrde dig hit?

Kram till dig Ts om du fortfarande läser här. Var ju ett tag sen du skrev. Hoppas du kunnat gå igenom sorgen och mår okey efter den fruktansvärda förlusten ;(