Hur ska jag orka?

Jag har gått in i vecka 33 idag och tycker också att det känns drygt, vill bara att de resterande veckorna ska gå fort nu. Jag har börjat att samla på mig vätska, har fått ganska rejält med åderbråck på ena benet och njuter inte av att vara gravid alls just nu. Har en 2-åring som har blivit ännu mer mammig den sista tiden och vill bli buren hela tiden samt två döttrar, den ena en förpubertal 9-åring och den andra en trotsig 7-åring (med adhd). Jag förstår vad trötthet är. Det enda jag vill nu är att få tillbaka min egen kropp så att man åtminstone kan röra sig.

Ja fy!!! Hatar att hela tiden säga " jag orkar inte, mamma måste sitta lite nu" Hur tar dina äldre barn det? Har de mer förståelse för att du inte orkar? Eller blir de arga?

De tycker att jag är lite tråkig men förstår ju till viss del också. Det som känns jobbigast nu är att minstingen har fått ett sånt fruktansvärt humör och att han gör tvärtemot hela tiden, trotsig som bara den. Börjar att bli rädd för hur han kommer att bli när den här lilla är födda. :-O

Känns igen! Dotterns humör går upp o ner som en bergodalbana! Hon lyssnar inte o e riktigt tjurig om hon inte får som hon vill...vill gärna att allt ska ske som hon vill på en gång! Vet ej om det hör till åldern eller om de känner av förändringarna som redan börjat ske...

Skulle tro att det är en kombination av de båda.

Samma här. Vecka 33 och vill bara att det ska 'vara över'. Har värk i kroppen som inte går att beskriva. Fibromyalgi och ledvärk plus foglossning mellan benen är ingen hit. Kryckorna hjälper underlättar dock en del. Har Även en son på 13 månader som vill bli buren nästan konstant och jag känner mig så elak som inte kan leka med honom som jag gjort innan. Svårt att ta mig ner och upp från golvet tex.

Blir avis på dom som föder nu. Inte för att dom Får bebisen utan för att dom slipper vara gravida. Usch tycker inte om dessa tankar men mår så kasst över att ha smärta 24/7.

Nu blev det mycket gnällande på mig, sorry.

Jag har knappt kommit en tredjedel och är redan trött på det här. Är mitt i spökveckorna så jag märker nästan ingenting vilket i sig är frustrerande. Jag längtar tills jag börjar känna att liten rör på sig, då vet man iaf att nånting är ok...

Har ungefär 50 dagar kvar men tror att jag kommer att gå över och det känns pest. Så skönt det hade varit om den lilla hade velat kika ut lite tidigare men inte så tidigt att vi måste ligga kvar. Jag hoppas på tidig hemgång även denna gången som med de två sista, med första stannade vi en natt. Min största rädsla är för att vi inte kommer att hinna in i tid då jag knappt hade ont sist trots att jag var fullt öppen vid undersökningen så det tog knappt en timme från inskrivningen till att sonen var född. Denna gången bor vi dessutom 3,5 mil längre resväg.

Tack. Ibland känns det bättre av att kräka av sig lite. (Mycket;)).

Förstår känslan där, att bli så glad över att man äntligen orkar med något och sen straffar det sig dubbelt upp.

Vet inte hur det känns med åderbråck men har bara läst en massa smärta om det så kan tänka mig det är pest!

Jag hade regelbundna värkar lördag till söndag, nästan 6timmar. Sov ingenting. Och sen upp och tyvärr vara irriterad mot både mannen och sonen. Igår hade mitt blodtryck stigit en del, hos bm också så hon blev orolig o ville skicka mig till förlossningen så dom kunde ta prover på mig och titta på mig. Läkar-j×÷÷÷×% kom inte ens in i rummet till mig. Ctg var bra och knappt några SD. Samt blodtrycket sjönk. Men sen en timme efter jag kom hem för jag en blödning. Kanske en knapp matsked. Hm..därefter har det bara kommit blod om jag tryckt in papper liksom. Men jätterött. Idag brunt. Men mensvärk som in i och känner mig allmänt kass. Åh, varför kunde han bara inte göra ett vul på mig. :(

en till här

jag har enorma problem med åderbårck på hela benen, fötter, underliv och tydligen nu på livmodertappen med.
fick värkar efter mys förra v som stoppades med bricanyl, sen dess haft massa sd som gör ont, tryck mot svanken o ner.
ringde förlossningen idag då jag haft rätt ont. men hon sa att det ej låter som början på ngt.
ska ringa om det blir värre dock.

men onda sd då o då. tryck. stark mensvärk och kände på tappen som känns öppen :(
men det är inga värkar.

34+6 idag. 

Hur har det gått för dig??? Jag har missat att kolla denna tråd på ett tag!

Åh vad jobbigt med alla åderbråck! Jag har ju endel i underlivet o bara de gör ju jätteont! Hur har det gått med de onda sammandragningarna? Jag har sen några veckor haft endel sammandragningar som gör ont i ryggslutet...men barnmorskan sa bara att det var kroppen som tränade sig. Ska på vändningsförsök nästa v då barnet ligger med huvudet uppåt....

[quote=73257911][quotnä15:09:12 följande:[/quote-nickvända.d jobbigt med alla åderbråck! Jag har ju endel i underlivet o bara de gör ju jätteont! Hur har det gått med de onda sammandragningarna? Jag har sen några veckor haft endel sammandragningar som gör ont i ryggslutet...men barnmorskan sa bara att det var kroppen som tränade sig. Ska på vändningsförsök nästa v då barnet ligger med huvudet uppåt....

För övrigt så mår jag rätt så bra nu om man bortser ifrån att jag är lite smått orolig för att mitt sf-mått är mindre än med de andra barnen och så har det börjat att komma onda förvärkar. Och så är det lite jobbigt att den lilla snurrar så och inte vill lägga sig rätt för hennes syskon har alltid lagt sig rätt tidigt och sen stannat så fram till förlossningen. Men om man bortser ifrån allt det så mår jag bra. Kom på att jag fått en jävulusisk halsbränna om kvällarna och nätterna också och dessa har lett till kräkningar vid flera tillfällen också men utöver det så är det fint. :-P

Min mage sjönk igår och idag. Den ser sjukt konstig ut. Jag fick en ytlig blodpropp o måste ta innohepsprutor varje dag. Tagit emlasalva ikväll o hoppas d gpr bbättre dp jag är spruträdd.. Sambon tar dem på mig.

Ännu inga känningar på förlossning förutom en superlåg mage o obehaget neråt. 36+1 idag. Förra tösen kon 37+0. Fick värkar 36+6 o magen sjönk då 36+4

Jag hoppas ju på att bebisen lagt sig rätt på fredag då jag ska göra vändningsförsöket.... Men jag tror inte det. Min dotter snurrade oxå väldigt mycket när hon låg i magen....men tillslut la hon sig rätt så slapp vändningsförsök! Jag kommer att vara i v 36+5 då. Jag har oxå halsbränna... Dricker nu massa mjölk vilket hjälper...och att andas lååååånga andetag hjälper faktiskt oxå!!!

Idag var jag på vändningsförsök! Först på ultraljud för att se hur bebis låg...den låg fortf med huvudet upp! Det som var bra va att hon kollade fostervatten, mätte barnet för att se storlek o lite andra sånna saker som man kan oroa sig för. Sen fick vi gå till förlossningen, där det tyvärr va lite personal och rumsbrist vilket ledde till att vi fick vänta nästa 1 timme. Väl inne i rummet lyssnade de på bebis hjärta under ca 20 min. Sen kom läkare o sjuksköterska. De va jättetrevliga o glada o jag fick verkligen förtroende för dem. Fick spruta med nått som gjorde så att livmodern slappnade av. Sjuksköterskan kontrollerade hur barnet låg och tog med full kraft handen under barnets rumpa o drog runt. Barnet följde med men gjorde kullerbytte o vände sig tillbaka. Hon frågade om hon fick testa igen eftersom barnet hade följt med o jag sa ja. Men hon behövde inte trycka så mycket, barnet gjorde en kullerbytta av sig själv o la sig med huvudet ner! Mådde inte bra av medicinen, hjärtklappning först. Sen blev jag jätteyr, blodtrycksfall o svettades. Det var riktigt obehagligt när hon vände barnet, gjorde ont som när man är hos en massör som masserar för hårt. Inte alls kul! Tur att det gick så snabbt! Efteråt fick jag ligga kvar i 30 min för att de skulle kolla hjärtat igen. Allt såg bra ut o jag fick åka hem. Nu är jag jättetrött i huvud o kropp och hoppas bara att barnet ligger kvar med huvudet upp!

Så himla skönt att bebben vände sig. Jag känner mig också lite lättad då min bebis låg med huvudet neråt i onsdags hos bm och hon var ganska så övertyga om att den inte skulle vända sig mer nu men samtidigt så sa hon att det fanns gott om plats i magen och jag hade ett rymligt bäcken så vem vet?? Jag har blivit väldigt svullen, ja benen har svullnat ett bra tag men nu så är det fötternas tur, har ont när jag belastar dom och minns med förskräckelse hur ont och jobbigt jag hade det med förra barnet. Imorgon ska det inhandlas rymliga och lätta skor/tofflor att få på. Finns det något annat att göra än att ligga med fötterna i högläge?

Jag börjar oxå bli svullen...speciellt när det är så varmt! Det kittlar i fingrarna som att de håller på att somna! Stödstrumpor är det bästa enligt min bm...tyvärr kan jag inte ha dem nu när det är såvarmt! Dör av värmeslag då Vi har fyllt en barnpool till dottern o det hjälper att stoppA fötterna i kallt vatten tycker jag i alla fall