• Anonym (försiktig)

    vad kan man göra?

    För tre år sedan så skilde jag mig och min fru oss,vi har tre gemensamma barn (11,15 och 17 år) den äldsta har gjort det valet att endast bo hos sin mamma och dom andra två har bott varannan vecka hos mig,periodvis mer hos mig pga att mamman inte är hemma. För två år sedan så träffade jag en kvinna som jag är särbo med men till hösten så tänkte vi bli sambos och jag och dom två yngre är överens om att dom ska flytta med oss till det nya boendet som är 8 mil härifrån och ligger i grannkommunen,men x säger att den äldre gör som han vill men den yngre är alldeles för liten för att förstå vad ett sånt beslut innebär..
    Så mina frågor till er är ju egentligen är om x har rätt eller om jag kan göra något utan att starta en vårdnadstvist eller är det bara att finna sig i det läget som är???

  • Svar på tråden vad kan man göra?
  • Kerubmamman

    Vem är barnen skrivna hos? 
    Har ni tänkt att barnen ska gå skola på den nya orten eller att barnen ska pendla till den gamla orten? 


    Keruben lyser av intelligensens prakt - Giovanni Pico della Mirandola
  • Anonym (försiktig)

    Barnen är skrivna hos mig och ja vi har tänkt att dom ska gå i skolan på nya orten,den äldre av dom har sökt och kommit in på gymnasium så han kommer att flytta i vilket fall som helst antingen med oss då eller så blir det studentlägenhet.(den utbildningen finns inte i vår kommun)

  • Anonym (MrsC)

    Så det är 15-åringen som ska börja gymnasiet och som mamman tycker gör som han vill?
    Och 11-åringen (som ska börja 6an?) som mamman säger är för liten för att förstå vad beslutet innebär?

    Brukar 11-åringen och 15-åringen bo hos dig samma veckor, alltså bor de två tillsammans största delen av tiden idag?
    Anser du att 11-åringen förstår vad beslutet innebär?

    Er flytt innebär ju en stor förändring för 11-åringen oavsett var h*n kommer att bo efter flytten. Antingen flytta med er och storebror och byta skola och träffa mamma sällan (varannan helg?). Eller flytta till mamma och bara träffa er och storebror sällan (varannan helg?).

    Om jag var du så skulle jag försöka boka ett möte hos familjerätten för att diskutera vad som blir det bästa för barnet, vilka faktorer som finns att ta hänsyn till. Och barnets egen önskan anser jag är en av faktorerna. Om man pratar igenom en sådan här fråga med en 11-åring så förstår de ganska mycket.

  • Anonym (försiktig)

    Det är riktigt 15 åringen ska börja gymnasiet i höst och 11 åringen ska börja femman och dom brukar vara samtidigt hos mig. Vad gör familjerätten? Jag blir mest rädd för att det bara blir en massa bråk med deras mamma och vad det kan leda till i förlängningen. Visst har jag undrat om 11 åringen bara säger att han ska flytta med,men jag tror att han har tänkt igenom det,då han säger att han inte vill flytta om bara vi ska flytta och inte min särbo,han vill att vi ska bli en familj!

  • Anonym (MrsC)
    Anonym (försiktig) skrev 2014-03-25 14:10:21 följande:
    Det är riktigt 15 åringen ska börja gymnasiet i höst och 11 åringen ska börja femman och dom brukar vara samtidigt hos mig. Vad gör familjerätten? Jag blir mest rädd för att det bara blir en massa bråk med deras mamma och vad det kan leda till i förlängningen. Visst har jag undrat om 11 åringen bara säger att han ska flytta med,men jag tror att han har tänkt igenom det,då han säger att han inte vill flytta om bara vi ska flytta och inte min särbo,han vill att vi ska bli en familj!
    Familjerätten "gör" ingenting (inte min erfarenhet i alla fall) men de kan hjälpa dig och mamman att prata igenom frågan. Och hjälpa er att nå överenskommelser. Lite som familjerådgivning för skilda :) alltså ingen domstol trots namnet. 

    Det är ju faktiskt ni båda föräldrar som ska bestämma det här tillsammans. Lyssna på ert barn och sedan bestämma. Jag förstår om du är orolig för bråk.

    Kanske ni kunde komma fram till någon kompromiss? Att 11-åringen får flytta med er som h*n säger att h*n vill nu till 6an men om det inte blir helt bra flytta till mamman inför 7an och högstadiet? Eller någon annan bra kompromiss?
  • Anonym (försiktig)

    Tyvärr så är inte vi så bra på kommunikation, men det kanske skulle hjälpa för jag tycker iaf att jag försöker men x lever efter devisen att endast hon har rätt och att alla tycker att det är mamman som kan och ska ta hand om barnen..

  • Kerubmamman

    Hur skulle umgänget med mamman bli om barnen flyttar och byter skola? Finns det möjlighet till varannan vecka fortfarande? 


    Keruben lyser av intelligensens prakt - Giovanni Pico della Mirandola
  • Anonym (försiktig)

    Varannan vecka kommer inte att funka tyvärr, det är väl det som är problemet egentligen och det är för att det är ca 9 mil emellan.

  • Anonym (MrsC)
    Anonym (försiktig) skrev 2014-03-25 20:58:20 följande:
    Tyvärr så är inte vi så bra på kommunikation, men det kanske skulle hjälpa för jag tycker iaf att jag försöker men x lever efter devisen att endast hon har rätt och att alla tycker att det är mamman som kan och ska ta hand om barnen..

    Jag förstår att det är svårt. Jag känner tyvärr igen läget, inte flytten men att exet har inställningen att bara hon har rätt och vet vad som är bäst för barnen (utan att lyssna på dem).

    Det är ingen "patentlösning" men kanske det vore värt ett försök att prata hos familjerådivningen/rätten ändå?
  • Anonym (vi)

    När jag och barnens var oense om vad som var bäst för våra barn (han tyckte vi kunde ta en var) så lät jag dem tala med skolkuratorn. Då blev det någon helt oberoende som bara stod på barnens sida. Jag menar, jag kanske hade fel? Kanske hade den äldsta det bättre med pappa även fast jag inte tyckte det.

    Hon sa bla att barn i den åldern (min dotter var då 9 lite drygt) inte kan se riktigt vad de förlorar, de ser bara vad de vinner men att de fall där barnen flyttat till enbart den ena (särskilt då en de inte bott med mer än varannan helg som i vårt fall) så har de allra allra flesta flyttat tillbaka inom 3 månader.

    Så, mitt råd är att vara noga med att lyssna på 11 åringen utan att skuldbelägga för att denne 'väljer' den ena föräldern över den andra, om barnet gör det. Barn ska lyssnas på och utefter vilken mognad de har så får de mer att säga till om, MEN även om barnet lyssnas på så är det inte säkert att det blir det som barnet vill.
    Låt också möjligheten att flytta tillbaka finnas öppen.

  • Anonym (J)
    Anonym (försiktig) skrev 2014-03-25 22:56:44 följande:
    Varannan vecka kommer inte att funka tyvärr, det är väl det som är problemet egentligen och det är för att det är ca 9 mil emellan.
    Självklart kan du inte bara ändra barnens boende utan att ni är överens. Vad blir bättre av att barnen flyttar?
  • Kerubmamman

    Har ni gått på samarbetssamtal på familjerätten? (eller vad man nu kallar det)


    Keruben lyser av intelligensens prakt - Giovanni Pico della Mirandola
  • Anonym (MrsC)
    Anonym (vi) skrev 2014-03-27 08:40:05 följande:
    När jag och barnens var oense om vad som var bäst för våra barn (han tyckte vi kunde ta en var) så lät jag dem tala med skolkuratorn. Då blev det någon helt oberoende som bara stod på barnens sida. Jag menar, jag kanske hade fel? Kanske hade den äldsta det bättre med pappa även fast jag inte tyckte det.

    Hon sa bla att barn i den åldern (min dotter var då 9 lite drygt) inte kan se riktigt vad de förlorar, de ser bara vad de vinner men att de fall där barnen flyttat till enbart den ena (särskilt då en de inte bott med mer än varannan helg som i vårt fall) så har de allra allra flesta flyttat tillbaka inom 3 månader.

    Så, mitt råd är att vara noga med att lyssna på 11 åringen utan att skuldbelägga för att denne 'väljer' den ena föräldern över den andra, om barnet gör det. Barn ska lyssnas på och utefter vilken mognad de har så får de mer att säga till om, MEN även om barnet lyssnas på så är det inte säkert att det blir det som barnet vill.
    Låt också möjligheten att flytta tillbaka finnas öppen.
    Det där svaret tror jag innehåller flera bra tips!
    - lyssna på barnen
    - låt dem gärna prata med någon oberoende
    - var öppna för att barnen ändrar sig, oavsett vad de säger att de vill.
  • Anonym (försiktig)
    Anonym (J) skrev 2014-03-27 08:48:09 följande:
    Självklart kan du inte bara ändra barnens boende utan att ni är överens. Vad blir bättre av att barnen flyttar?
    Självklart så har jag inte haft för avsikt att ändra något boende utan att vara överens,utan mina frågor gällde vad man kan göra om man inte kommer överens,då det i stort sett är som att tala med en vägg när man försöker att prata med mitt x om det inte är något som hon tjänar på. Som svar på vad som blir bättre om barnen flyttar,den äldre av dom två kommer att flytta i vilket fall som helst men om jag och hans yngre bror som också vill flytta kunde flytta med så skulle dom två syskon som alltid bor ihop kunna fortsätta med det,jag och min särbo skulle kunna bli sambos och 11 åringen har utryckt det att det ska bli en familj.Dessutom så känner jag att jag kan inte flytta ifrån 11 åringen, dels för att han vill flytta med men också för att under långa perioder så kommer han att få ganska mycket sjukfrånvaro i skolan ,då hans mamma måste ta med honom på andra aktiveteter som hon vet att skolan inte kommer att ge ledigt för,och ja hon har sagt att det bara är att sjukanmäla om man inte får ledigt..
  • Anonym (försiktig)



    Anonym (vi) skrev 2014-03-27 08:40:05 följande:
    När jag och barnens var oense om vad som var bäst för våra barn (han tyckte vi kunde ta en var) så lät jag dem tala med skolkuratorn. Då blev det någon helt oberoende som bara stod på barnens sida. Jag menar, jag kanske hade fel? Kanske hade den äldsta det bättre med pappa även fast jag inte tyckte det.

    Hon sa bla att barn i den åldern (min dotter var då 9 lite drygt) inte kan se riktigt vad de förlorar, de ser bara vad de vinner men att de fall där barnen flyttat till enbart den ena (särskilt då en de inte bott med mer än varannan helg som i vårt fall) så har de allra allra flesta flyttat tillbaka inom 3 månader.

    Så, mitt råd är att vara noga med att lyssna på 11 åringen utan att skuldbelägga för att denne 'väljer' den ena föräldern över den andra, om barnet gör det. Barn ska lyssnas på och utefter vilken mognad de har så får de mer att säga till om, MEN även om barnet lyssnas på så är det inte säkert att det blir det som barnet vill.
    Låt också möjligheten att flytta tillbaka finnas öppen.
    Bra svar!

    Anonym (MrsC) skrev 2014-03-27 09:12:22 följande:
    Det där svaret tror jag innehåller flera bra tips!
    - lyssna på barnen
    - låt dem gärna prata med någon oberoende
    - var öppna för att barnen ändrar sig, oavsett vad de säger att de vill.
  • Anonym (vi)
    Anonym (försiktig) skrev 2014-03-27 10:05:48 följande:
    Självklart så har jag inte haft för avsikt att ändra något boende utan att vara överens,utan mina frågor gällde vad man kan göra om man inte kommer överens,då det i stort sett är som att tala med en vägg när man försöker att prata med mitt x om det inte är något som hon tjänar på. Som svar på vad som blir bättre om barnen flyttar,den äldre av dom två kommer att flytta i vilket fall som helst men om jag och hans yngre bror som också vill flytta kunde flytta med så skulle dom två syskon som alltid bor ihop kunna fortsätta med det,jag och min särbo skulle kunna bli sambos och 11 åringen har utryckt det att det ska bli en familj.Dessutom så känner jag att jag kan inte flytta ifrån 11 åringen, dels för att han vill flytta med men också för att under långa perioder så kommer han att få ganska mycket sjukfrånvaro i skolan ,då hans mamma måste ta med honom på andra aktiveteter som hon vet att skolan inte kommer att ge ledigt för,och ja hon har sagt att det bara är att sjukanmäla om man inte får ledigt..

    När jag ville flytta ihop med min nya man (som visade sig vara ett arsel men det är en annan historia) så sa famrätten att det bara var att flytta eftersom jag hade boendet och pappan som skulle ha varannan helg (efter hans eget val) inte hade det iaf, så i ditt fall är det ju annorlunda. Men om föräldrarna inte är överens görs en utredning mo var barnet har mestadelen av sin dygnsvila och så skrivs barnen där.

    Så, rent krasst KAN du flytta utan att hon skriver under, men om hon väljer att stämma dig på boendet så får hon troligen det om det inte anses däigt för barnet. Vilket det antagligen inte gör. Detta med sjukfrånvaron är inget de fäster sig vid om den inte är extrem och går att bevisa.

    Din chans där är att hon inte stämmer för interimistiskt beslut på boendet, då kan barnet anses ha rotat sig så pass på sin nya ort att det skrivs där ändå. Men yrkar hon på interimistiskt beslut mo boendet hos henne får hon troligen det och barnet får bo kvar hos henne medan utredning görs.
  • Kjell2

    Om ni har GV och inte kan komma överrens är det inte mycket du kan göra, då är det lagt kort som ligger. Självklart kan du tjata, argumentera, hota, muta, vädja mm till mamman att en flytt och skolebyte är vad barnen vill och bäst för dem men går hon inte med på det är det mer eller mindre tvärstopp. Du kan göra en fuling och ta med dig barnen till nya orten, snacka med nya skolan och hoppas att det går men det finns en risk att det slår tillbaka mot dig.

    Du kan också försöka med familjerätten, stödresurser på skolan mm för att få hjälp men vägrar mamman är det mer elle rmindre tvärstopp.

    Vill du ändå flytta barnen och byta skola är det i så fall en stämning till tingsrätten som gäller. Om det där framkommer att barnen vill bo hos dig och byta skola med allt vad de innebär så är sannolikheten att det blir så rätt stor.,

Svar på tråden vad kan man göra?