Anonym (Erica) skrev 2014-03-17 12:00:31 följande:
Hoppas att ni båda föräldrar kan lyssna till barnet och utifrån hennes önskemål kommer fram till ett passande upplägg UTAN att behöva ta det till domstol. Att ni kan se på det i ett så stort perspektiv. Ni verkar ju ändå veta ungefär vad er dotter vill?
Mina föräldrar skildes när jag var 11 och min syster 8.
I början bodde de nära varandra och vi gick i skolan ungefär mittemellan så då bodde vi växelvis 2v hos varje.
Sen flyttade min pappa till grannkommunen och i början fortsatte vi på samma vis. Men sedan kom våra föräldrar fram till att skolorna var bättre där min far bodde så då fick vi vår fasta punkt där. Vi bodde 3v månad hos pappa och hans nya fru (och två bonus-syskon i samma ålder vilket var jätteroligt) och 1v månad med vår mamma. Ett lite annorlunda upplägg kanske i och med att vi, som dessutom är två tjejer, valde att bo mer hos pappa. Men det var för vårt bästa i slutändan.
Sen har vi alltid varit välkomna vart som helst. Pappas fru hade som sagt också barn så hemma hos dem var vi fyra ungdomar i samma ålder. Alltså kunde det bli lite livat där så ville man ha lugn och ro var det bara att ta bussen hem till mamma (2 mil bort) och göra läxorna där och övernatta i lugn och ro. Det var inga problem.
Det har varit toppen verkligen och även om det var lite "hard feelings" våra föräldrar emellan första åren så tycker jag att de har skött det bra. Det var aldrig någon som stämde den andre till domstol heller utan vi har fått vara med och säga till ibland men det mesta har de bestämt och det är väl så det ska vara. Man kan tycka att vuxna människor borde komma överens men det har jag insett att det inte alltid är så.
Tack för ditt svar! Jo jag hoppas att vi föräldrar kan komma överens om ett bra upplägg!
Det var ett intressant upplägg ni hade! Bodde du och din syster alltid likadant?
Jovisst är det så att vuxna människor borde komma överens, jag hoppas vi kan göra det.
