• Gryndrömmen

    Söker er som försökt 4 år eller mer

    I maj har det gått 5 år sedan vi slutade med p-piller, inte trodde jag det skulle bli såhär svårt. Övervikt, pcos och dålig spermiekvalité är det som sätter käppar i vårt hjul. Hur gör man för att fortsätta orka?


    ♥ drömmen om ett gryn ♥ 101211 ♥
  • Svar på tråden Söker er som försökt 4 år eller mer
  • Frontline

    Har ni utrett varför du har svårt att bli gravid för?
    Vi försökte i över 4 år och gjorde en utredning och efter det så gjorde frugan en IVF och det tog sig på första försöket.


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Gryndrömmen

    står där uppe.. pcos och dålig spermiekvalité..


    ♥ drömmen om ett gryn ♥ 101211 ♥
  • Frontline
    Gryndrömmen skrev 2014-01-12 12:12:58 följande:
    står där uppe.. pcos och dålig spermiekvalité..
    Ahhh läste det men missa det ändå,
    Men att försöka via IVF kan ni ju göra för det...
    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Jag är bara jag

    Inne på 8.e året,provat allt via egna ägg och gett upp och övergått till EA.Tja,vi har ju oskyddat hemmasex också,men chansen får anses som oerhört minimal. Ger upp gör man inte om man verkligen vill ha barn och då orkar man fortsätta också! Glad

  • Mar14
    Gryndrömmen skrev 2014-01-12 12:02:49 följande:
    I maj har det gått 5 år sedan vi slutade med p-piller, inte trodde jag det skulle bli såhär svårt. Övervikt, pcos och dålig spermiekvalité är det som sätter käppar i vårt hjul. Hur gör man för att fortsätta orka?
    Det finns inga mirakelknep för hur man skall orka.

    När vi hade försökt länge tyckte jag att det faktiskt hjälpte att släppa det ett tag och bestämma att vi skulle ta upp det igen t.ex. 4 månader senare. Inte så att man slutade försöka för det, förstås, men att man fokuserade på lite andra saker.

    Jag tyckte också att det faktiskt hjälpte att börja tänka tanken att det kanske inte skulle gå och att börja planera utifrån det. När vi började försöka trodde vi ju också att det skulle gå fort och smidigt och vi anpassade livet efter det (typ inte söka nytt jobb, inte binda upp oss på för långa saker etc etc), och det gjorde ju att så mycket hängde på just att det skulle bli barn. Det blev faktiskt lite lättare att orka när jag slutade planera så och istället fokuserade på vad jag ville göra just då, helt oavsett.

    Sen personligen hade jag mycket hjälp av att läsa mycket om alla alternativ metoder som finns. Här vet jag att "Jag är bara jag" inte håller med mig, utan känner tvärtom (det har vi diskuterat i andra trådar ), men för mig hjälpte det att läsa om alla nya studier, alla teorier och alla möjligheter vi hade kvar att prova. Det gav mig hopp om att jag skulle hitta något som hjälpte till sist och fick mig att känna att jag hade lite kontroll över situationen. Men, som sagt, alla känner ju olika.

    Lycka till!
Svar på tråden Söker er som försökt 4 år eller mer