• Anonym (Osäker)

    Dotterns bästis mamma cancer...

    Har precis fått veta att min 12-åriga flickas bästis mamma har fått cancer. Hon äter tydligen cellgifter o familjen fick beskedet i september. Har inte pratat med mamman själv. Vi har aldrig haft jättemycket kontakt så det känns svårt att veta hur jag ska bete mig. Flickan berättade att mamma har cancer i magen, levern o lungorna. Känns som en rätt dålig prognos eller vad tror ni som haft erfarenhet av cancer? Kan man ens överleva om det spridit sig så mycket? Jag har sagt till flickan att hon får vara hos oss hur ofta hon vill och att hon får prata om hon vill. Samtidigt vet jag ju att man kan behöva prata även om man inte vet om det själv liksom. Vet inte riktigt vad jag ska gör o hur mycket jag ska prata om det. Konstigt att låtsas som ingenting också. Råd någon? Själv vet jag inte vad jag skulle önska om jag blev så sjuk. Kan liksom inte ens föreställa mig vilken fruktansvärd ångest det måste innebära att kanske dö från sina barn när man är 40 år.

  • Svar på tråden Dotterns bästis mamma cancer...
  • lövet2

    Mitt råd är att du inte tar upp ämnet och inte behandlar henne som en tyck-synd-om-flicka. Hon är antagligen omgiven av cancerprat, tårar och elände hemma, så hon behöver en frizon där hon bara kan vara en vanlig oansvarig 12-årig tjej. En tjej som gillar en viss kille, dyrkar en idol, fnissar och flamsar och inte befinner sig mitt i en tragedi.

    Om hon vill prata, så låt henne välja det själv!

  • Anonym (dotter)
    lövet2 skrev 2013-12-21 17:17:21 följande:
    Mitt råd är att du inte tar upp ämnet och inte behandlar henne som en tyck-synd-om-flicka. Hon är antagligen omgiven av cancerprat, tårar och elände hemma, så hon behöver en frizon där hon bara kan vara en vanlig oansvarig 12-årig tjej. En tjej som gillar en viss kille, dyrkar en idol, fnissar och flamsar och inte befinner sig mitt i en tragedi.

    Om hon vill prata, så låt henne välja det själv!
    Jättebra tips! Min mamma fick obotlig cancer när jag var i den åldern och jag sa ingenting i skolan just för att jag behövde någonstans där jag bara fick vara jag. Medlidsamma blickar och kommentarer som "jag skulle aldrig överleva om min mamma dog" gör det bara värre. När jag fick höra sånt kände jag nästan att mitt liv var förstört eftersom andra blev så bestörta när jag berättade om mamma. 
  • Elmocco
    lövet2 skrev 2013-12-21 17:17:21 följande:
    Mitt råd är att du inte tar upp ämnet och inte behandlar henne som en tyck-synd-om-flicka. Hon är antagligen omgiven av cancerprat, tårar och elände hemma, så hon behöver en frizon där hon bara kan vara en vanlig oansvarig 12-årig tjej. En tjej som gillar en viss kille, dyrkar en idol, fnissar och flamsar och inte befinner sig mitt i en tragedi.

    Om hon vill prata, så låt henne välja det själv!

    Väl skrivet.
  • Dragonfly

    Mina barn är förvisso väldigt små men som mamma med cancer vill jag ändå slå ett slag för Lövets kommentar!

Svar på tråden Dotterns bästis mamma cancer...