Min vuxen son driver mig till vansinne

Jag hade kunnat kasta ut mitt barn för att hjälpa barnet att rycka upp sig och reda ut sitt liv.
Han får väl flytta hem till flickvännen.

Först och främst är det ingen rättighet för flickvännen att bo hos er. Ska hon bo hos er ska hon självklart betala för sig OCH städa upp efter sig!

Så det första ni gör för att få rätsida på allt är att bestämma att hon från och med nu bor hemma hos sina föräldrar OCH äter alla måltider där.

Med detta slår ni två flugor i en smäll. En extra kostnad försvinner men det viktigaste är att du minskar tiden mellan de två. Att två arbetslösa som bara latar sig hela dagarna är med varandra hela tiden är inte bra! Ingen triggar ju den andra att söka jobb eller utbildning. Tvärtom!

Efter detta tvingar du din son att gå till soc! Han har rätt till bidrag då ni inte längre är försörjningsskyldiga gentemot honom.
Även här slår du två flugor i en smäll. Ni får in mer pengar för hyra men det viktigaste är att soc kommer att pusha på din son och ser till att han söker jobb hela tiden.

Ditt hem dina regler!

Passar det inte så har han valet att flytta...        

Oj vad svårt!

Det här blir ju helt hypotetiskt. Men jag tror att jag hade legat på som en igel och pratat med mitt barn om hur han ser på saker och ting. Försöka förstå vad det är som brister. Försöka undvika allt som gjorde att det gick att missuppfatta det som att jag "tjatade" och att han kunde fortsätta tänka att han var en tonåring som kan sucka och himla med ögonen för att mamma "tjatar". Utan verkligen prata om hur han tänker sig att han som vuxen ska leva. Flickvännen skulle inte få bo kvar. Absolut inte. Sen kanske det skulle bahövas taktik och envishet för att hålla henne därifrån utan att eskalera konflikten till något galet. Men att bryta bubblan och tvinga fram nya beteendemönster skulle kännas som prio ett. Om det nu betydde att de börjar sova hos hennes föräldrar och iaf äta middag där eller frukost där så skulle ju en liten delseger vara vunnen.

Hur mycket kostar han er? Kanske skulle det vara överkomligt med världens minsta hyres-etta och ett ICA-kort med en liten summa på varje månad? För att på så sätt slussa ut honom i att börja ta ansvar själv. Eller då att soc på får steppa in och börja jaga på.

Om ens barn är så oförmögen att skapa sig ett vuxet liv eller så oförmögen att se hur ett vuxet liv ser ut och fungerar tänker jag mig att man får vara en handfast handledare i det så att man iaf slussar ut dem i livet och försöker visa hur man riggar en basic ekonomi och tillvaro. Vissa är underbegåvade på den fronten eller rakt över hela linjen. 

Målet skulle vara:
Han har egen bostad. Han har inte nyckel hem. Han får komma på middag varje dag ifall han inte klarar att fixa mat på egen hand men han får inte komma och gå som han vill och han tyvärr eftersom det är way över vad han uppenbarligen kan hantera.  

Systematik, långsiktighet, envishet. Tydlighet i ansvar men finnas som back-up när det kommer till rådgivning och handledning.  

Tycker din son och flickvän beter sig fruktansvärt oförskämt och kan inte alls sätta mig in i situationen. Jag och mina syskon har alltid hjälpt till hemma. Mamma och pappa har aldrig behövt tjata utan vi har alltid gjort det som behövts göras. Vi har alltid varit öppna i vår familj och kunnat prata om allting. Mina föräldrar har alltid sagt att dem vill att vi ska bo hemma så länge vi kan, att räkningar hinner vi betala senare och att vi inte ska flytta innan vi har en grund att stå på. Samma som en fågelmamma inte skulle kasta ur sina ungar ur boet innan dem är mogna. Att bara kasta ut sina barn och belasta samhället för att man själv inte kan uppfostra dem tycker jag är helt fel. Varför ska jag betala för någon annans misslyckande. Menar inte bara att det är ditt fel men din son låter ju fruktansvärt ouppfostrad och han är inte redo att lämna boet. Det han behöver är att få en inblick i situationen och få sitta med när räkningarna ska betalas så han förstår vad pengar är för någonting. Att bara lasta över problemet på någon annan hjälper ju inte din son! Visst jag är ung och oerfaren men inte skulle jag någonsin utnyttja mina föräldrar på det sättet. I en familj hjälps man åt!

Om du inte vill slänga ut honom så sätt lås på kylskåp och frys så kan de ju iallafall inte äta er ur hus och hem medans ni är på jobbet.

Har en bror som beter sig såhär, men han går fortfarande i gymnasiet. Förväntar sig att få bensinpengar hela tiden och pengar till snacks trotts att han får sitt studiebidrag, och eftersom han är över 20 nu så får han ju studiemedel istället på vad det nu är, 3000/månad?.

Tror inte att det har med uppfostran att göra som många här gärna vill säga till dig, att du uppfostrat honom dåligt. Jag flyttade hemifrån vid 16 och har skött min egen ekonomi sedan dess. Har väldigt god relation med båda mina föräldrar men jag ville vara självständig helt enkelt.
Så det har nog bara att göra med hur man är som person. 

Märklig sits som jag inte kan sätta mig in i. Jag kan ge en liten betraktelse utifrån din berättelse bara. Några saker måste både sonen och tjejen få klart för sig, det är tydligt. De utnyttjar dig på ett sätt som är rent omoraliskt. Samtidigt är det ju inte så lätt att bara kasta ut sitt kött och blod ur hemmet, det förstår jag helt och fullt. För det första måste både de och du inse att när man är tjugo år är man vuxen och ansvarar för sin egen tillvaro. För det andra måste de begripa att man skall vara tacksam för gästfrihet och inte utnyttja den. Har man ätit i någon annans hem, tar man hand om disk och avstädning. Bor man hemma hos andra, gör man sin del i allt hushållsarbete. Gärna mer. Man gör det spontant, ingen skall behöva påminna, än mindre tjata.

Stryp internet! se till att sätta tidsbegränsning på ip numret till hans dator och byt lösen på wifit så bara ni kan använda det! borde få dom att reagera!  :)

Hur har det gått nu då, Zizza? Det var ju ett tag sedan som denna tråd startades.