Kroniskt sjuka katter
Vi tog emot två hittekatter för drygt ett halvår sen via en välkänd kattorganisation. Det vi inte fick veta var att katterna var sjuka.
Vi har kastrerat, vaccinerat och chipmärkt dem. Det visade sig snart att båda hade problem med ögonen som vi fick flertalet ögonsalvor utskrivna emot som inte hjälpte. Till sist skickades en odling på dem, vilket visade att de hade klamydia. Därefter genomgick de en 3 veckor lång antibiotikakur. Klamydian har de haft så länge att den även angripit mag- och tarmkanal, vilket gjort att katterna inte bajsat en enda fast bajskorv sedan de kom till oss. De är konstant lösa i magen och har en förmåga att släpa med sig detta klet ut i huset. Förutom det så kommer klamydian alltid att ligga latent och är smittsam, vilket gör att de inte kan träffa andra katter och kan därför inte bli utekatter. Klamydian kan dessutom i värsta fall angripa människor i form av ögoninfektioner.
Efter kuren blev den ena katten bra i ögonen, men inte den andra. Den andra katten är fortfarande igengrodd i ögonen, och utöver det så går han ofta och nyser. Ibland nyser han så pass att han bajsar på sig där han står, vilket innebär små pölar av diarré lite varstans. Och inte nog med det så kräks han ibland helt oprovocerat.
Det är liksom inte längre hållbart! Vi har ett barn på knappt 3 år och snart en liten bebis som ska krypa runt på golvet. Det är ett heltidsjobb att se till att det inte ligger exkrementer på golvet efter katterna. Katterna är omöjliga att omplacera, för vem vill ha kroniskt sjuka katter? Tro mig, vi har försökt. Nu tycker sambon att vi ska avliva, åtminstone den katt som bajsar när han nyser och dessutom går och kräker. Vi har lagt ner många tusenlappar på veterinärbesök och provat diverse specialfoder och probiotikapulver för att få deras åkommer i schack.
Vad hade ni gjort?!