Kväver ni också ert barns naturliga instinkter?

Jag har nu varit pappa i snart 6 år. Det har varit allt annat än simpelt att förstå detta med barn och min papparoll i barnets värld. Då jag, precis som du, alltid eftersträvar att mina barn ska få det bästa av mig har jag kommit fram till att det ibland istället blir det sämsta. Låt mig förklara... Ge mig en ärlig chans innan du dömer mig.

Alla föräldrar (friska sådana) vill alltid sina barn det bästa men jag har kommit fram till att det bli så otroligt knasigt ibland. Vi vuxna tänker och tolkar som vuxna och häri ligger nyckeln tror jag. Barn vet inte vad störst, först och mest är för något. Det är språkliga koncept som vi vuxna använder för att enklare kunna förstå och tolka händelser i våra liv. Vi tror dock att barnen förstår dessa koncept och använder sig av dom i deras lekar. Vi tror att små barn vet vad störst, först, snabbast och mest är för något men det gör dom inte... Ok, var vill du komma?

Jag ber om ursäkt men poängen jag snart ska komma till vill jag ska betyda något även för dig. Lyssna...

Jag börjar på fullaste allvar tro att barn instinktivt bara vill lyckas. Jag tror att barnen alltid eftersträvar lycka. Jag tror att barnen gör helt rätt i när de vill lyckas men vi föräldrar tolkar deras lycka som något dåligt, något som barnen ska vänja sig av vid då det "inte är bra" då de istället ska eftersträva "lagom".

Blev du oinspirerad och tycker tanken är löjlig så förstår jag dig. Skippa inlägget och gå vidare. Blev du inspirerad av att få en djupare och kanske mer nyanserad bild är du varmt välkommen att besöka min blogg där jag skriver mer nyanserat om bl.a. detta fenomen. Inlägget detta är hämtat ifrån finner du här på bloggen.

Vänligen//