Min dotter var likadan, jag var en levande napp, hon vägrade nappen hur bi än gjorde. Vi testade olika sorters nappar och att doppa i både mjölk och sockervatten. Det blev extremt tråkigt och jobbigt på nätterna att hon ville vara vid bröstet hela tiden, speciellt de gånger hon blev irriterad på brösten eftersom det kom mjölk ur dem när hon inte ville det. Så problemet hos mig blev att jag fick en enorm mjölkproduktion (hon kunde ibland vara vid bröstet i 4 timmar i sträck) och att hon till slut inte ville ha bröstet eftersom det kom så mycket mjölk från dem. Så BVC gav oss rådet att inte låta henne amma så länge eftersom det kunde göra att hon fick ont i magen, istället skulle vi låta henne gråta och amma varje 2-3 timmar. Vi bestämde oss då för en napp som dottern i alla fall kunde ha i munnen i längre än 2 sekunder och testade med den hela tiden, både när hon var hungrig (och grät) och mätt för att hon skulle vänja sig vid den. Det är först nu, vid 3 månaders ålder som hon accepterat nappen. På kvällarna fick vi ofta ha nappen i dotterns mun väldigt länge innan hon accepterade den, började suga och till slut somnade. Så ge inte upp, det kanske bara handlar om vana, precis som övergången till skedmatning tänker jag :)