Det här med att säga NEJ, 2åring

Min son fyller 2 i november. Undrar lite angående uppfostran, det blir mycket spring, slita och dra i saker, göra saker man inte får/borde:) men frågan är hur bra är det att säga nej, kan det bli för mycket för en så liten kille och hur mycket av det kan dom ta till sej vid den här åldern? Pappan är ganska flitig på att markera och säga till nämligen..

Såg ett program med en barnpsykolog som sa att man skulle markera och säga nej, men att det inte behövdes någon förklaring än till varför man sa det utan det kommer senare när de blir äldre och förstår.
Men tycker ändå att det känns som att det är bättre att ta undan barnet från det som den inte får röra tex, ´liksom avleda dem istället för att tjata.
Sonen har börjat säga Nej,nej och se ledsen och frustrerad ut, då känner man sej lite dålig:(
Hur gör ni, vad har ni för åsikter ang detta?