Någon som lyckats bli av med sitt alkoholmissbruk, hur?

Det kan det nog vara eftersom någon annan sade att levern satt till höger :D för denna värk sitter till vänster. Det är inte en konstant värk heller.

Hur som helst, det är inte vettigt att supa så att ens inre organ klagar.

Nä, det är ju inte så bra.

Tack för svaret. På mig gjorde det ont under högra revbenen dagen efter jag druckit för mycket vin. Det fick mig att sluta dricka pronto.

Ja, det är en väckarklocka.

Visst är det skillnad på att dricka alkohol och att dricka alkohol. Vet inte vad jag kan kalla mitt drickande men för att göra det enklare kallar jag det missbruk. Benämningen är ganska oviktig. Det är fel att dricka alkohol i överflöd helt enkelt. 

Jag drack 1-2 flaskor vin /dag ett tag för att sedan under helgerna öka mängden. Sedan la jag av med vin och började istället häva i mig en flaska 700ml whiskey under en kväll. Såg alltid till att jag hade backup ifall det skulle ta slut under kvällen. Gömde flaskor hemma ifall jag skulle få besök av familjen. Isolerade mig. Vad man nu kan kalla det drickandet vet jag inte, men hälsosamt var det inte. 

Tråkigt att du också har druckit alkohol på det viset i så många år. Det har verkligen sitt pris, på alla vis. Hoppas då att du lyckas bryta mönstret snart. 
Visst har en del en större benägenhet att falla in i missbruk och har nog därför också svårare att komma ur det. Jag sökte aldrig professionell hjälp men klarade att bryta med alkoholen på egen hand. Varför jag drack hade ju sina anledningar och en del av det var en svårt tid med min livspartner. Men jag gissar att det bottnade i min egen osäkerhet och andra problem jag hade under uppväxten som jag inte hade bearbetat. Vad vet jag. Jag ställer min egen diagnos. 

 

Har inte läst igenom tråden, jag är fullblodsalkis. Jag återfaller då och då och är sas kär i spriten. Jag har kommit ut som alkoholist hos mina närmsta och det hjälper mig att hålla mig relativt avhållsam. Mitt enda råd är erkännandeprocessen, jag kommer ut mer och mer var vecka. Man känner viss skam men vi som har dessa beroendepersonligheter måste "komma ut"

Hur går det för alla?

För mig går det bra, tycker jag.  
Jag har kommit på mina knep, tex se till att ha träningspass inbokade på kvällen (jag måste köra bil till gymmet, så jag kan inte dricka före),  boka upp heldagsutflykter och inte ta med mig leg, då kan jag inte gå till systemet.
Nu när jag börjat jobba igen efter semestern, så tar lämnar jag legget hemma, jag slutar 17.30, så hinner inte hem och hämta det innan systemet stänger. 

Detta har gjort att jag kommit ifrån det dagliga drickandet, och det känns mer och mer naturligt att låta bli!  

Har inte rört en droppe på åtta veckor. Saknar det inte ens. Känner mig mycket glad och nöjd.

Det är när du saknar och suget kommer, som problemen kommer.
Som man säger, det är inte svårt att sluta, utan svårt att inte börja igen.

Jättebra!    Grattis

Hade en lite snedvriden relation till alkoholen för ett år sen, fortfarande svårt, ibland skitsvårt att inte öppna ölen, köpa vinet...
För när det är gjort, ja då är det kört...

Numera dricker jag om jag har tillåtelse av min sambo, (ja, jag måste ha hans tillstånd, annars e ja körd igen, mitt EGET val att ge honom den makten vad gäller detta) och det händer inte ens varannan månad....

Folk tror som den jag citerade.
Att jaha nu har jag inte tänkt på alkohol i 8 veckor, så nu nu är allt lugnt.
Saken är att man knappt start sin resa mot ett nyktrare liv, säger inte utan alkohol utan.
För en del har det inte gått så klångt så de inte kan nyttja alkohol, dock får de iakttaga stor försiktighet.

Personligen varit utan alkohol i en månad, men detta för jag har så jävla ont i fötterna och går på massa mediciner.
Annars hade det aldrig skett ;)
Ja, inte nu under grillsäsongen, den är i ölens tecken ;)

Frappa. Varje resa börjar med det första steget. Inget fel i att vara glad att suget är borta och man inte druckit på ett tag. man måste ju inte tro det värsta.

Missförstår mig inte, det handlar inte om att vi inte är stolta över dig.
Utan att det är när man tror man är på säker mark, det är där problemen kan starta om.
Säker mark är lite när du sa nu har det gått 8 veckor jag inte haft några tankar.

Så egentligen är det mer att få dig mer fokuserad på att det är bara början.
Så se det INTE som att jag dissar dig eller inte är stolt över vad du hitintills åstadkommit.

Men en sak är tyvärr sant, det värsta ligger inte bara bakom dig.
Det finns en hel del till som kommer pröva dig hårt och svårt.
Men är man medveten om dessa risker, så skapar man sig en större förmåga att hantera dessa på ett utmärkt sätt allt eftersom de dyker upp.

Så lycka till och grattis på en bra start på ett nyktrare liv.

Det är just de, grillsäsongen.
Ölen i kylen ropar högre nu än i vintras, så e de bara.. Trots antidepressiva mediciner.
Jag har "lärt" mig att hantera ropen på annat sätt.... Jag kan stå o titta in i kylen, känna smaken av öl o hur det vattnas i munnen, ger det två sekunder o ibland kan jag motstå det, ibland inte.

Jag vill inte ha en massa "duktiga du" från varken den ena eller andra, jag vet att det är strongt gjort att motstå frestelsen, då känns det faktiskt mer befogat med "duktiga du" om jag "lyckas" hålla mig till en öl eller två....

Ts. Hur går det för dig? Jag har inte druckit en droppe på flera månader nu. Hoppas du också motstått.