När lär sig barn hur andra tänker och känner?
När lär sig barn egentligen att läsa av andra och framför allt förstå och anpassa sig till någon annans humör och känslor?
Jag är så fruktansvärt less på vår 4.5-åring just nu. Hon gnäller, gnäller, får tretusen små utbrott och är aldrig nöjd mer än tre sekunder i taget. Jag säger åt henne att sluta gnälla, att jag inte orkar med det osv men det går liksom inte fram. Andra gånger kan det vara jag som mår dåligt, tex som häromdagen kraftig huvudvärk. Då säger jag det jättetydligt till henne, hur jag mår och att jag skulle behöva att hon hjälpte mig och gör morgonen så enkel som möjligt. Det går inte fram.
Eller så tjatar hon om något, sötsaker, nagellack eller vad hon nu vill ha just då. Jag är tydlig med att hon inte får och varför, men det hjälper inte, hon bara fortsätter tjata.
Idag höll vi på och bakade och när hon ledsnat på att vara med hämtar hon ett pussel och sätter sig mitt på golvet där jag springer omkring som mest just då med bakningen. Jag ber henne flytta på sig en bit och förklarar att jag är rädd att snubbla på henne. Det går inte fram, hon börjar gnälla massor att hon vill vara där och till slut blir jag arg och då börjar hon gråta istället.
Eller så pratar hon konstant, jag säger att jag måste koncentrera mig helt på en liten grej (läsa receptet noggrannt) men hon bara pratar ändå och så blir jag irriterad och hon sur. Och då är jag ändå noga med att lyssna på henne 90 procent av gångerna.
Allt detta driver mig till vansinne, det blir liksom inte roligt att vara med henne eftersom vad man än gör slutar i gnäll och surande. Allt som hon inte får som hon vill slutar i sur och gnäll och gråt. Och jag blir på så fruktansvärt dåligt humör av det. Det här har blivit värre sista månaden känns det som ska jag tillägga. Utan att det finns någon uppenbar anledning till det.
Jag vill ju att hon ska känna att vi tycker det är nog, att förstå hur vi känner, kunna acceptera att man vill att hon ska vara tyst eller inte tjata eller bara hjälpa till på något sätt. Lite inlevelseförmåga eller empati eller vad man nu kallar det.
I vilken ålder är sånt rimligt?