hellokill3r skrev 2013-05-27 09:16:35 följande:
Hon är gravid. Försök stå ut lite men om du börjar må alldeles för dåligt kan du kanske prata med henne, om det inte funkar skriv ett brev. Skriv om hur du mår och vad du kan göra för att hjälpa henne, påhopp funkar inte så bra när man är i det tillståndet
Grönt03 skrev 2013-06-16 22:46:39 följande:
Bara för att man är gravid, har mens eller något annat har man ingen rätt att agera hur som helst. Ok om man (av någon anledning) exempelvis har lättare för att bli ledsen eller lättare för att bli arg. Men man måste fortfarande ta ansvar för sina handlingar. Dvs, man kan inte vid upprepade tillfällen kalla sin partner för "fula ord" eller allmänt agera elakt gentemot andra människor och slippa ta ansvar för sitt beteende genom att/ och sedan "skylla sitt odrägliga beteende" på att man exempelvis har mens. Om det nu är så att hon exempelvis har lättare för att bli arg när hon har mens eller är gravid får hon ju ändå ta ansvar för hur hon hanterar denna känsla. För mig är det helt okej och förståerligt att man blir lite väl emotionell av exempelvis en graviditet, droger, sprit etc. Men oavsett vad som orsakar att man blir mer emotionell behöver man fortfarande ta ansvar för sina handlingar. Dvs, man kan inte tex vara elak gentemot någon och sedan skylla på att "jag var ju onykter eller jag hade ju mens".
ÄR man exempelvis arg eller ledsen då man är gravid (vilket man ju har all rätt i världen att vara) behöver man alltså fortfarande hantera känslan på ett vuxet sätt. Hon tycks inte klara av detta utan lever ur känslan helt?
Lättast kanske är om ni pratar om detta då hon "inte är arg"?
Alt att du skriver ett brev till henne som hon kan läsa i lugn och ro? Där du skriver hur DU mår, känner, tycker, har det, vill etc. INTE hur hon är, gör. TEX "Jag har känt mig ledsen de senaste veckorna. Jag saknar att hålla din hand."
Ni behöver prata om hur hon hantera sina känslor. Prata i VI termer, kan bli bättre då. TEX "Jag upplever det som att VI inte löser VÅRA konflikter på bästa sätt. Jag blir ofta ledsen då VI bråkar med varandra.".
Fysisk aktivitet är bra sätt att få utlopp för sina känslor, så varför inte försöka ta en långpromenad en gång per dag ( innan hon hinner "tända till").
Lua skrev 2013-06-17 08:24:04 följande:
Det kan också mycket väl röra sig om depression! När jag varit deprimerad har jag också tappat alla känslor, velat göra slut, isolerat mig m.m, något som inte alls hänt nu när jag är gravid. Humörsvängningar, visst, men jag skulle inte bortförklara det med graviditet om det skiljer sig från hennes normala beteende. Bacillskräck låter också som något typiskt som kan gå hand i hand med depression. Är hon deprimerad räcker det inte med att skriva brev, det är en sjukdom som kräver vård, och måste tas på största allvar.
Abrakadabra skrev 2013-06-17 08:38:28 följande:
Vill bara tillägga en grej om att skriva brev (eller prata). Glöm inte att ta upp sådant du tycker är positivt också. Berätta varför du älskar henne, varför du vill få det här att fungera.
Jag har gjort allt ni skriver. Hon vill göra slut. Punkt. Hon agerar som hon vore just deprimerad med vanföreställning typ. Jag har tagit kontakt med familjerätten för att förbereda mig på vad som komma skall. Helt sjukt.
