För alla oss med BF i December 2013

Jag anser om man vill jobba ska man jobba så länge man kan och orkar. det många glömmer bort när dom är gravid är att det är bra att röra på sig och ha varierande uppgifter. de man ska undvika är dom tynga flytten men annars ska man leva som vanligt i den mån man kan. man får helt enkelt känna efter själv och lyssna på sin kropp. varje graviditet är som sagt unik.

med min första hade jag inga problem mer än med sömnen i slutet vilket gjorde att jag var rent slut och ådrebrock som jag fick i halva graviditeten.

Denna gången har jag spyt o mått som fan och har problem med ryggen och ådrebrock kom direkt denna gången.

Men går hos en kiropraktor nu och det hjälper mig mycket.

Så ni som har ont tar er tid och gå till massör el kiropraktor el sjukgymnaster istället för plåga er själva med att ha ont. för det finns oftast hjälp som kan i alla fall lindra smärtan.

Man kan som sagt bli sjukskriven om man har ont men inte för vi är gravida. fk ska godkänna sjukskrivning.

Du kan som sagt gå ner i tid istället för jobba heltid om du känner att du vill jobba.

Hej hej är i v27 med bf 9:e december. har en stor tjej på 9 år och en liten till som kommer att vara 14 månader när jag föder. :)

Glömde tillägga att jag går på graviditetspenning 9:e okt. Är FL nu o börjar jobba 1:e okt haha så ja kommer att jobba en vecka bara

Vecka 26 (25+2) 
Det är helt otroligt hur fort sista veckorna har gått. Känns som det var nyss som vi fick vårt efterlängtade plus. Och nu har vi plötsligt gått mer än halvvägs. 14 veckor kvar ungefär, mer exakt 103 dagar kvar till beräknat. Är faktiskt lite glad över att ha fått bebismage under denna graviditeten, när jag väntade sonen så syntes det inte att jag var gravid förrän i v.36 och då var magen såhär stor som den är just nu. Så det är kul att man kan se gravid ut under en längre tid denna gången. SF-mått 27cm och har gått upp 4kg. Med sonen stannade vågen på +26kg. Hoppas kunna hålla mig under +15kg denna graviditet, för att underlätta viktnedgången efteråt.

Alla graviditetsbesvär har försvunnit också, så nu kan jag äntligen njuta av varje dag som går. Foglossningen avtar mer och mer, för varje dag som går. Sammandragningarna har avtagit och jag behöver inte längre vara inlagd på sjukhus för dem och alla andra symtom har också försvunnit. Det enda som kan besvära ibland är väl halsbränna, men det kan jag leva med, de uppstår bara när jag druckit eller ätit något onödigt ändå.

Ny lägenhet är fixad och inflytt i december, lagom tills lillan är beräknad. Längtar efter att få julpynta en ny lägenhet. En 4 r.o.k. på 97 kvm med inglasad balkong och vacker utsikt. Med förskolan i huset mittemot och lekplats precis utanför huset. Hur underbart är inte det? Jag verkligen längtar till både flytt och bebis. Flyttpackningen är redan i gång för fullt och all porslin är nerpackat. Alla köksskåp är tömda, kvar är bara de nödvändigaste och det jag använder dagligen, annars är allt annat nerpackat. Alla mina kläder är nerpackade, förutom mammakläderna, men de andra har jag ändå ingen nytta av förrän i nya lägenheten, efter lillan är född. Och lillemans leksaker är nerpackade, förutom hans favoriter. Alla tyger, gardiner, dukar m.m. är också nerpackat. Det enda som återstår är egentligen bara det som vi använder oss av dagligen eller varje vecka, men som lätt och smidigt packas ner när flyttlasset går. Det känns så skönt att ha allt det jobbigaste klart, så slipper jag ta det som höggravid sen.

Ja, jag känner mig lite utanför/ensam på något sätt. Ja, jag förstår ju att det kommer blir jag som får säga ifrån till hans föräldrar ang. julfirande med mera.

Är vi inte med på pepparkakshusbakning, luciafirande, kvällen innan julafton och på julafton vartenda år så lipar hans mamma och säger att vi inte vill umgås med dem längre, om vi så bara missar en utav dessa 4 dagar.

Känns som vi aldrig kommer få egna traditioner alls. Tycker det är det sista jag ska behöva känna, har hela helgen försökt diskutera detta med min sambo, men det enda jag får till svar är att han kanske också vill träffa sina släktingar någon gång. Själv får jag bara träffa mina egna på julafton!

Jag vet ju vart jag har min släkt, och de skulle självklart om jag vart lämnad själv, komma och hjälpa mig och umgås med mig. Men detta svar han gav gjorde mig väldigt överraskad.  

Även förlossningen tänker jag på. Våran dotter har tykännts väldigt mycket, och har varit känslig i perioder. Lillan säger själv att hon vill vara hos sin kusin på min sida och leka medans bebisen kommer. MEN Farmor har bestämt att hon ska vara hos dem, fast där vill hon inte vara, och kommer gråta, det vet jag. Pga att Farmor är så på sig. MEN min sambo säger, jo hon ska vara hos Farmor, det är enklast för oss. Inte för mig iaf som jag sa. Men Farmor har redan sagt att hon redan tagit för givet att det är dem vi kontaktar när det är dags. Själv vill jag bara sätta ner foten och säga stopp............Gör jag fel ifall jag kommer göra det?  

Om du visste vad skönt och höra att du vet hur jag har det! Ikväll fick de åka och hälsa på själva. Hon står mig upp i halsen. verkligen. Klagar på min städning, trots jag försöker heeela tiden ha ett fint hem. Allt, vilka gardiner, min flickas kläder..Kollar i ugnen om jag lagar mat, öppnar garderober med mera och snokar och glor. Nu är de inte här lika ofta som när vi flyttade hit och den gränsen är jag stenhård på och visa. Och när nästa barn kommer ska jag vara ännu hårdare!

Hon har väldigt svårt och respektera vårat privatliv och är väldigt rastlös och kan inte vara still. Likadant varenda semester med, att VI MÅSTE resa och åka för hemma kan man inte vara. Helst med dem med. Reste denna sommaren ihop med dem en vecka, 10 personer  i en och samma stuga med en toalett. ALDRIG MERA! Grät mig igenom hela semestern. Aldrig mera. Det är fan inte meningen man ska gå hemma och må dåligt över att en människa försöker styra ens liv. Bara hennes kommentarer ibland till mig, min dotter sitter med klistermärken i en bok och klistrar, och hon säger nej men titta mamma! Och pekar på en gris, helt allvarlig utan ett leende.....mycket sådana elaka saker hon sagt och nu har jag fått nog. Vill inte umgås med dem... 

Hej!

Är också gärna med i den här tråden.
Min bf är den 28/12 men eftersom jag ansökt om planerat kejsarsnitt så sa min bm att det blir 10 dagar innan 
så då blir det väl 18/12.
Jag bor i Stockholm, är det många som bor här och ska ha i dec?
Jag har redan en dotter som blir 13år i februari.
Kul om de finns mer som bor i samma stad!