Jag och min väninna satt och diskutera just detta. LITE fel årstid men ändå.
Min egna dotter slutade tro på jultomten redan innan hon började skolan, i femårsåldern ungefär. Tråkigt nog, men dem äldre syskonen kunde inte låta henne få tro även fast vi hade sagt till dom att dom skulle låta henne få göra det.
I vilken ålder slutade era barn tro på tomten, och vad var andledningen till att dom slutade tro på den?
Dryga 2 - farbror hade samma tofflor som tomten...
Min som blir 5 i år frågade redan julen 2011 varför tomten hade samma röst som morbror, så nånstans förstår han fast han valde att tro öven förra julen 2012, vilket jag uppmuntrar. Lite magi i livet kan man gott ha så länge som möjligt.
När hon var 2 kallade hon tomten för pappa, vilket var helt sant 
Men jag tror hon ändå fortsatte tro på tomten några år till (att pappa hade valt att klä ut sig till tomten en gång förändrar ju ingenting ). Jag har för mig att hon var 5 när hon berättade att hon kommit på att det inte var tomten som kommit förbi och lagt paketen under granen medan vi var ute, men jag vet inte hur hon kommit på det.
Vet faktiskt inte. Min 9-åring vet, men hon har aldrig sagt rent ut att hon vet men man förstår det mellan raderna. Hon skulle nog egentligen fortfarande vilja tro, men det gör hon inte.
Min kille som blir 7 i maj var helt såld i julas iaf, han hade inte en susning och inte småsyskonen heller.
Vi har alltid varit väldigt, väldigt noga med att ha tomtar som de inte känner. Ingen saknas, ingen de känner igen rösten på o s v. Ofta byter vi med grannar så att någon av våra släktingar tomtar hos grannarna och så kommer typ någon morbror till grannbarnen mina ungar inte har koll på hit. Sen har vi aldrig mask för de ser så onaturliga ut utan lös stor luva och löst skägg. Då blir det inga konstiga plastiga hål kring ögonen.
Tyckte det var så sjukt tråkigt med uppenbara tomtar när jag var barn så det undviker vi, för sen när man inte längre tror är ju hela nöjet att lista ut vem som gömmer sig.
Mina barn har aldrig gått på det där med tomten av någon anledning. Deras morfar har ofta tomtat hos både oss och hos grannarna när jag och mina syskon var små och har en riktigt bra tomteröst och dräkt men mina barn gick inte att lura.