Svårt att få syskon

Kan ju berätta min historia:

Jag "råkade" bli gravid när jag var 19 år. Dock efter några års slarv med skydd.
Graviditeten flöt på hur enkelt som hellst. Hade lite illamående i början, och lite foglossning i slutet.
Förlossningen var även den löjligt enkel.
Att vara småbarnsmamma är det bästa som hänt mig! Jag älsar att vara mamma.

När min son var 7 månader började vi försöka på en nummer 2:a,
Vi försökte och försökte.... Månaderna gick.
Efter 15 månaders försök fick vi ett +!!
Men det slutade i MA i vecka 14.
Blev då gravid igen direkt efter (ingen mens mellan), men fick då ett tidigt missfall i vecka 5-6.

Månaderna började rulla på. Blev gravid igen, med tvilligar. Som även där slutade med MA i vecka 10.

3 månader senare (Januari i år) gjordes en missfallsutredning, som DÅ inte visade på något alls.

Förra månaden fick jag då veta att jag hade för låg halt sköldkörtelhormon, och har nu börjat äta levaxin.

Har nu försökt i 2,5 år.  

Hej! Beklagar dina många MF. Jag har inte riktigt samma erfarenhet men det verkar gå trögt i ett syskon till vår son. Han hann bli fyra innan vi bestämde oss för ett till barn. Vi ville egentligen bara ha ett men så en dag förra sommaren bestämde vi att vi skulle försöka. Det tog sju månader efter P-piller stop att få honom. När vi väl började försöka lite smått förra sommaren tog det sig på tredje försöket. I vecka 12 började jag småblöda och efter ett VUL visade det sig att den lille dött i v. 7. Efter yttrligare tre månader blev vi gravida andra gången

Råkade skicka för tidigt... Efter tre mån. fick vi plus igen men även denna gång fick vi ett MA i vecka 10. Nu ska jag skrapas på måndag vilket tydligen ska räknas som mensens första dag. Är rädd för att bli gravid igen. Känns som att något är väldigt fel, inte bara slumpen. Skulle jag bli gravid igen och det bli MF igen blir det utredning. Skitläskigt :(

Usch vad jobbigt för er med alla dessa missfall/MA

Jag har en son på 3,5 och slutade med mina p-piller förra veckan. I höst ska vi börja med syskonförsök och jag vill ha pillren ur kroppen lagom till min årskontroll på gyn, för med sonen tog det 4 månader och ett helt hysteriskt samtal innan jag fick komma dit, och då var mina äggstockar i sådant skick att läkaren hade svårt att tro att jag varit utan p-piller bara 4 månader, 8-12 äggblåsor på ena sidan och 10-15 på andra. Jag har PCO föresten men vi fick metformin utskrivet och sen tog det bara 2,5 månader. Läkaren sa att han inte trodde det skulle funka för oss, men att det fanns i deras process mot IVF att man måste gå 6-12 månader på metformin innan man fick pergo osv. Ingen var gladare än vi att det funkade. Men jag känner mig härdad, och vill inte gå in i den onda cirkel jag var förra gången, så jag vill veta om jag funkar eller inte innan vi börjar. Tyvärr är privat inte ett alternativ pga ekonomin just nu (samt pga skyhöga privattaxor här, dubbelt högre än i tex huvudstadsregionen ), dock kommer vi ha bättre ekonomi redan till hösten. Dessutom är jag redan stadigvarande kund hos gyn pga min PCO som de vill hålla koll på, och jag gillar de flesta läkarna där

Jag har gjort denna resa två gånger, en gång med sonen och en gång som 19-åring. Då var jag utan mens i 10 månader (utan att vara gravid) och la i stortsett alla pengar som blev över på grav. test. Ungdomsmottagningen bara sa "testa dig och visar det negativt väntar du några veckor till och tar ett nytt." Min kropp funkar inte alls som den ska, vilket är en lättnad på ett sätt, det gör det tydligt vad problemet är.

Lycka till nu, jag vill gärna följa er resa.