• Anonym (väninnan)

    Väninna ska börja IVF, vänta med våra syskonplaner?

    Hej!
    Ni som gör/ska göra IVF, hur ser ni på andras barnplaner?

    Låter kanske knäppt men en av mina bästa vänner ska sätta igång med IVF nu under våren och när hon undrar ifall vi har syskonplaner så har jag alltid bara skojat eller sagt "inte förrän ni har er i hamn" eftersom jag verkligen inte vart sugen på en 2:a. Nu när tiden har gått och vi ändå så smått börjar planera ett syskon så inser jag ju hur lång tid IVF tar (?) och ja, jag skulle verkligen inte vilja bli gravid före henne. Frågan är väl hur länge man ska vänta? Hade tänkt börja så smått före sommaren men... Det är ju "inget fel" på dem har läkaren sagt, är det ändå så att det kan ta väldigt lång tid för mina fina vänner...? 

    Ursäkta ett luddigt inlägg, jag vill bara inte såra henne/ skada vår vänskap.
    Vad tycker ni? 

  • Svar på tråden Väninna ska börja IVF, vänta med våra syskonplaner?
  • Anonym

    Jag tror hon förstår att du inte kan sitta och vänta på att hon ska bli gravid, det är ju inte du som har problem med fertiliteten. Nu har jag aldrig gjort IVF, men väl haft svårt att bli gravid, och jag skulle absolut förstå om andra, som har möjlighet, skaffar barn om de vill ha det.

    Jag tycker du ska ta upp med din vän att du nu börjar bli lite sugen på ett syskon, så att hon vet om det.

  • tilj75

    Det är snällt av dig att tänka på din väninna men... Tänk om hon aldrig blir gravid, ska ni aldrig skaffa syskon då? Jag tror att det säkert finns andra sätt som du kan stötta din vän. Var öppen och ärlig.


    ♥ Jack 070423 ♥ Jonatan 080918 ♥ Tim 091208 ♥ Kevin 091208 ♥ bf 130315 ♥
  • Vickan I

    Självklart ska ni inte vänta om ni vill skaffa fler barn. Du är en jättefin vän som tänker så, men det är inte på ert ansvar att de ska hinna få barn före er denna gång. Som kämpande med ivf blir man självklart lite extra sorgsen när andra blir gravida, men jag skulle aldrig vilja att ngn avstog eller fördröjde sina "barnplaner" för det. Storebror hade vi lyckan att han kom fort vid ivf, lillebror däremot tog över ett år, nästan 18 mån och då har vi ändå haft "tur". Har en vän som försökt med ivf i tre år nu och inte lyckats ännu. För din vän kan det gå fort eller dröja mkt länge. Det vet man ju inte. Pausa inte ert liv och en god vän förstår det även om det känns jobbigt.

  • Tallen

    Jag är i samma sits som du, men min man och jag beslutade oss i slutet av hösten för att inte ta hänsyn till våra nära vänner och deras IVF vilken påbörjas nästa månad. Man vet ju aldrig hur långt tid det kommer att ta för er att bli gravida den här gången, kan gå på första försöket men det kan också ta några eller flera månader.

  • Anonym (Gj)

    Du verkar vara en bra vän men vänta inte. För oss tog det ett flertal ivf försök under ca tre år innan vi nu väntar barn, och för en kompis till mig lyckades det på första. Man blir Skitlessen varje gång folk nära en blir gravida, man är glad för deras skull men blir smärtsamt påmind varje gång. Iallafall upplevde jag det så. Och om du blir gravid före kanske du inte behöver välja henne att beklaga dig för alltförmycket om du får graviditetskrämpor. Å andra sidan är vi olika och hon kanske är sån hon vill höra/diskutera. Lycka till med bebisförsöket!

  • Tant Groda

    Självklart ska ni planera syskon när ni känner er redo för det! Är gravid via ivf och vet vilken svår resa barnlöshet är.

  • Anonym

    Jag tycker nästan att det är rent av elakt att vänta. Vill du att hon ska ha den pressen på sig också? Att hon vet att du inte får skaffa syskon förrän hon blir gravid? Och vad händer om hon inte blir gravid och du gärna vill ha barn, är det hennes fel då?

  • viseversa

    Nej varför ska du behöva sätta ditt liv på paus pga henne? Det kan ta flera år för henne att bli gravid om hon ens blir det. Tänker du fortsätta vänta även flera år?

  • Anonym (väninnan)

    Tack för kloka svar, allihopa!  {#emotions_dlg.flower}

    Jag kanske inte ser det som att livet hamnar på paus ifall jag får vänta ett år eller så utan att vi får mer "egentid" med vår fina plutt som vi redan har. Men precis som Vickan I och (G) skriver så kommer hon ju, ifall jag blir gravid, antagligen bli ledsen eller trött eller ja, det blir tufft helt enkelt. Det är klart att hon kommer vara glad för vår skull också och så men... 


    Anonym skrev
    Jag tycker nästan att det är rent av elakt att vänta. Vill du att hon ska ha den pressen på sig också? 
    När vi pratade om det så var det inte riktigt så, hon lär inte känna press på sig från vårt håll men det var ju bra att du skrev det så att jag kan ha med det i tankarna!

    Det lutar kanske åt att man får berätta om våra planer för dem, det är ju en bra idé, men å andra sidan kan ju det också bli knäppt, tänk om det går väldigt snabbt för oss? Hur känner hon sig då? 
    Tallen skrev 2013-01-20 17:20:47 följande:
    Jag är i samma sits som du, men min man och jag beslutade oss i slutet av hösten för att inte ta hänsyn till våra nära vänner och deras IVF vilken påbörjas nästa månad. Man vet ju aldrig hur långt tid det kommer att ta för er att bli gravida den här gången, kan gå på första försöket men det kan också ta några eller flera månader.
    Hur har ni gjort, har ni berättat för era vänner att ni är på g?
  • Pepsi

    Vad fint att du tänker på din vän! Jag har svårt och få barn och skulle min bästa kompis vilja skaffa barn så skulle jag inte vilja att hon vänta på mig.
    Tycker faktiskt att bara tanken här räknas, att du ens tänker dom tankarna! =)
    Nej du, börja med syskonvärktstan du! :)

  • Tallen

    Vi har valt att inte berätta för någon, lyckades på andra försöket och är nu i v 13. Vi valde att inte berätta för våra vänner som skall göra IVF eller någon annan då vi inte ville det- är ju som sagt ingen självklarhet att det går direkt och då ville vi inte ha "pressen" från omgivning om det lyckats den här månaden etc. Vi har ännu inte berätta för någon att vi väntar ett andra barn då vi vill göra KUB först.

  • Anonym
    Anonym (väninnan) skrev 2013-01-20 23:45:08 följande:
    Tack för kloka svar, allihopa!  {#emotions_dlg.flower}

    Jag kanske inte ser det som att livet hamnar på paus ifall jag får vänta ett år eller så utan att vi får mer "egentid" med vår fina plutt som vi redan har. Men precis som Vickan I och (G) skriver så kommer hon ju, ifall jag blir gravid, antagligen bli ledsen eller trött eller ja, det blir tufft helt enkelt. Det är klart att hon kommer vara glad för vår skull också och så men... 

    När vi pratade om det så var det inte riktigt så, hon lär inte känna press på sig från vårt håll men det var ju bra att du skrev det så att jag kan ha med det i tankarna!

    Det lutar kanske åt att man får berätta om våra planer för dem, det är ju en bra idé, men å andra sidan kan ju det också bli knäppt, tänk om det går väldigt snabbt för oss? Hur känner hon sig då? 


    Hur har ni gjort, har ni berättat för era vänner att ni är på g?
    Inte i början kanske, Men om det är så att hon vet att du vill ha barn, men väntar för hennes skull, och hon inte blir gravid... hur tror du hon känner då?
Svar på tråden Väninna ska börja IVF, vänta med våra syskonplaner?