Längtan efter ett barn..

Känner igen mig i allt du skriver. Har inget svar igentligen mer än att ta dagen som den är. Att man får vara ledsen eller glad beroende på dagsformen. Men klart att tankarna kommer efter sex om man lyckats. Sin stora dröm.
Har också fått missfall och förstår din sorg. Vårt missfall var 2009 men det är alltid en tagg i hjärtat.  

Svårt att kämpa på med i perioder. Ibland vill man bara skrika och slå mot orättvisan att vara barnlös.

Hej!

Hur du ska orka, har jag ingen aning om?! Hade testdag idag och det visade negativt så nu får vi planera in vårat 4 försök men nu men ett fryst embryo. Inte roligt alls och det där med att orka vet jag inget om. Man slängs mellan känsol av hopp och förtvivlan.

Kram 

Vi har försökt i 11 månader utan resultat. Börjar bli frustrerad. Vi har fått tid för utredning i slutet av mars. Känns som ett misslyckande att inte klara det på egen hand.
Har bim idag och än så länge ingen mens. Men eftersom den alltid dykt upp de andra månaderna så tror jag den kommer denna också. Är så less på det här.

För mig har det varit (lite) lättare att ta mig igenom detta genom att prata om det med nära och kära. Inte älta, men prata. Sedan jag och maken slutligen berättade för mina svärföräldrar att vi har svårt att bli gravida, så behöver inte de undra om jag är låg eller verkar sur. Och lika viktigt: jag behöver inte känna mig otrevlig när jag inte kan berätta vad det beror på att jag är nere. 

Det är en grej. Men det hjälper ju föga ibland.  Jag brukar också försöka tänka att det känns jobbigt nu, men att vi kommer att bli föräldrar så småningom och då är vi (förhoppningsvis) föräldrar livet ut. Den här tidsperioden är en fis i rymden jämfört med vad som komma skall. 

Men sedan är det givetvis som andra i tråden skriver, hur tappert man orkar kämpa beror oftast på dagsformen. 

förstår hur du känner jag har samma känslor som dig! vi blev gravida i höstas men tyvärr så dog våra tvillingar i magen runt julafton så jag fick föda ut dem..... har nu försökt sedan dess men det lyckas inte bli något + på stickan... är jag ensam med att känna fantom symptom på att vara gravid varje månad? blir ju snart knäpp.

Nej du är absolut inte ensam om det. Här blir man skengravid varje månad o det har aldrig blivit någon graviditet tyvärr:(

undrar vad man skulle kunna göra för att inte få det varje gång? till slut blir de ju psykisk påfrestning. finns det några knep? Har köpt Apiforce idag å skall testa detta när mensen kommer om 5 dagar. skall tydligen vara många som blivit hjälpt av detta för att bli gravida!

Hejsan! Hade ett missfall augusti 2011 och har försökt bli gravida sedan dess. Utredning gjord i vår och det kan ev vara antal spermier som är problemet. Har kört två kurer Pergotime för att stimulera ÄL.
Lever i hopp och förtvivlan och är som ni säger skengravid mellan ÄL och mens varje månad. Litar inte på kroppens signaler längre. Vill inte känna efter hela tiden men det är svårt att låta bli!

då va vi här.... mensen skulle vart här natten till igår men har inte kommit.... har ont i magen (molvärk) som jag inte vanligtsvis har innan mens, illamående och fick en ganska kraftig uppstöttning idag.... jag har ett test hemma men vill vänta till imorgon bitti för att testa då det sägs ge ett bättre resultat.
sen kommer tankarna på det jag/vi var med om innan jul att vi var gravida med tvillingar och all glädje splittrades då bebisarna var döda i magen och jag skulle bli tvungen att föda ut dem... hur skall jag kunna glädjas om de nu är så att jag är gravid? man kommer ju vara orolig att det kommer hända igen.. (vilket jag inte tror då jag tror att min kropp spelar mig ett spratt då man vill så mycket.)
jag får försöka göra en massa saker idag så det snabbt blir läggdax å att man kan vakna å ta testet även om man kommer bli besviken..
Någon som har förslag på hur jag kan göra eller vad jag kan göra för att inte tänka i de ledsna banorna om det skulle vara så att jag är gravid?