Heteronormens uppluckrande

Hm, som ung, bi och uppvuxen i storstad så känner jag att det snarare är underligt när jag träffar på starka heteronormer. Jag kanske lever i lite av en queerbubbla? Många av mina vänner är också bisexuella (eller något annat onormativt). Så för mig är det normalt att fråga "Har du en pojk- eller flickvän?", exempelvis.

Däremot kan jag förstå att väldigt många styrs av vad som är vanligast, och därför gör vissa antagelser. Min mor gör så, även om hon skäms lite när hon råkar göra sådant (som att anta att en okänd  mans sambo är en kvinna, utan vidare information). Jag tror många utgår från sig själva helt enkelt. Det gör jag iaf, för någon form av referensramar måste man nog ha när man pratar med folk. Det blir ju väldigt svårt att inte alls tänka på signaler så som kön, ålder, klädstil och dialekt när man pratar med någon. Om man själv är straight kommer man nog bete sig som att alla andra är det också. Jag har blivit anklagad för att förvänta mig att alla är bi. ;)

Jag hoppas på en framtid som är lite friare och tillåtande för alla. Inte bara baserat på vilken kön man dras till, utan även andra egenskaper man söker hos en partner, vilken sorts sex man föredrar, hur man klär sig etc.

Vad är snabbt på att anpassa sig efter vad folk efterfrågar, även om det är 'förbjudet', jo porrbranschen.

Har noterat att över några år så har resultatet på google när man söker på bisexual gått från övervägande tjej-tjej till övervägande kille-kille.   

Eftersom den branschen analyserar vad folk söker efter ganska mkt så torde det avspegla vad killar söker efter 'bakom låsta dörrar'.... 
 

Som bisexuell har jag lite erfarenhet av att googla på bisexual. Förut var jag mest irriterad över alla tjej-tjej-kille porr. Idag är det nästan undantag och kille-kille-tjej är vanligare (Som tur är).

Ja, du kanske gör det? Jag antar att inte samma förhållanden råder "på landsbygden"?

Men märker du också att det har skett en svängning i det offentliga och i kulturen här och var? Och att "bögskämten" förändrats drastiskt den senaste tiden? Nu tänker jag främst på sådant som sker i media.

Du menar att MMF-biporr har blivit vanligare än FFM biporr?

Möjligtvis. Jag har märkt att den vardagliga homofobin har iaf tryckts bort en hel del, även om det finns en del kvar, främst bland folk jag inte brukar umgås med visserligen...
Jag känner mig lite för ung för att prata om hur heteronormen har ändrats i media och kultur. Jag har märkt att det blivit lite vanligare att framställa homosexuella par i tv-serier etc. Det är väl ganska bra, speciellt om det görs på ett bra sätt. Barn får nog höra om homosexuella förhållanden tidigare än förr också.

O-ja

Jaha? det hade jag ingen aning om. Antar att det första blivit för lite "förbjudet" då.

Det var inte meningen att det skulle bli ett frågetecken där. Blev bara så förvånad.

Kan det inte vara så att FFM-biporr räknas som "heteroporr" numera?

Att vi har kommit så långt att stenen nu rullar av sig själv om ingen avsats stoppar den längre ner längs branten. Det kan vara bra att veta om att normenfinns/ har funnits men tycker det är kontraproduktivt att bara fokusera på den. Alla normer överhuvudtaget behöver luckras upp, motståndet mot heteronormen stjäl för mycket ljus tycker jag precis som feminismen och rasismen som blivit flagskepp för all diskriminering 

Jag tror tyvärr inte att det saknas avsatser, varför det är viktigt att vara uppmärksam.

Jag bor i en större stad och träffar ganska mycket folk både privat och i jobbet, och min uppfattning är den att homofobin är på kraftigt utdöende, medan heteronormen är still going strong. Det är inte många som höjer på ögonbrynet över att jag är gift med en kvinna eller att vi har barn ihop, och även de som tycker att det är lite udda, lite konstigt tycker mest att det är spännande och kittlande och ger inte uttryck för några negativa känslor.

Men visst är heteronormen stark. Vissa yngre frågar kanske om någon annan har "en pojk- eller flickvän" eller kanske en partner, men de allra flesta utgår från att man är hetero tills man säger något annat. På firmafesterna dansar man fortfarande man-kvinna och ingen (förutom möjligtvis de som är homo, eller kanske några frisinnade kvinnor efter lite alkohol och när männen har tröttnat) skulle få för sig att bjuda upp någon av samma kön. På bröllop och stora fester är det nästan alltid bordsplacering man-kvinna. Fortfarande tjatar folk om att två förskolebarn av olika kön som leker bra ihop är "kära", medan de är "bästisar" eller "kompisar" om de är av samma kön. Fortfarande pratas det om att pojkar ska få vara pojkar och flickor flickor, och att kvinnor ska få vara kvinnliga och män manliga för att vi "kompletterar varandra så bra".

Släng heteronormen i soporna.