Vad händer om båda vill ha varannan helg?

Låter som ett skämt själv hade jag velat ha mina barn helt för mig själv om jag skulle skilja mig! Dom betyder allt för mig !!

Hur löser ni det med förskola/skola om ni bor långt ifrån varandra?

Vilka skäl kan nånsin finnas att inte vilja ha sitt barn?!

Jag mår fan illa. Skaffa inte barn om ni inte kan/vill ha det sen

Om barnet är ovanligt krävande så kanske ni behöver stödfamilj/ avlastning? Det är vägen att gå om ingen av er orkar tillräckligt. Man kan få hjälp av soc.
Det bästa för barnet är ju att få bo hos föräldrarna.

Har ni funderat på växelvist boende med korta intervaller? Kanske tre dagar i rad eller liknande?, Då får ni ju andhämtnng och nya krafter snabbt? För vissa barn fungerar det bra och för andra mindre bra.

Om ingen av föräldrarna vill ha barnet boendes hos sig så blir barnet utplacerat hos ett familjehem av soc..

Om barnet är så enormt krävande borde hen vara utredd och ha rättigheter enligt LSS. Korttids, avlastning i hemmet mm. Vissa mycket krävande barn bor på korttids varannan vecka. Men som det låter på dig så så är det bästa för barnet antagligen att placeras i familjehem.

skulle också vilja veta vad orsakerna är till att man inte skulle vilja ha sina barn hos sig permanent??????!!!! Tala om egoism, hallååå.....Skilde mej själv för 15år sedan med 3 små barn och varannan helg då dom var hos pappan i början (to-sö) var ett rent hel.... kan jag säga, usch o fy -  man kände sig ju inte hel som människa alls. Fruktansvärt var det helt enkelt. Så....-- vilka är dessa orsaker annat än att man helt enkelt tänker på sig själv o sina intressen o sitt liv....???!! stackars barn...

Fast det där är inte sant. I Stockholm är det precis tvärt om.

Mammor som har varit föräldralediga och arbetat deltid har aldrig råd att ta över boendet i Stockholm. Det är bara den som satsat på karriären som har möjlighet att ta över bostadslånen och lösa ut den andre. Nästan alla runtomkring mig bland mina fyra barns klasskompisar har separerat och det är alltid pappan som blivit boförälder och bor kvar i det tidigare hemmet. Den som har varit föräldraledig har inte en chans så som priserna är här.

Jag har arbetat med tonåringar på glid och att ingen vill ha barnen är faktiskt ganska vanligt.

Det jag har upplevt mycket är att bägge föräldrarna kanske strider mycket för barnen precis i samband med separationen men sen efter några år då bägge har träffat nya partner och fått nya barn så vill ingen längre ha det tidigare barnen. Har barnet tur då så blir barnet fosterhemsplacerat i någon bra familj. Har barnet otur så får faktiskt barnet klara sig mer eller mindre själv.

Barn som börjar gymnasiet har faktiskt juridiskt rätt att flytta hemifrån så många gånger så hjälper soc bara till att fixa ett eget boende på barnet. Många av dessa barn väljer då att bo i studenthem typ. Många sover också hos flickvänner/pojkvänner. Många går det faktiskt fullständig åt helvete för också då de hamnar bland uteliggarna i Stockholms tunnelbana. Att så många äldre barn går under är anledningen till att jag inte längre orkar arbeta med barn.   

Aldrig att jag skulle överge mitt barn så

fast du förutsätter att alla har bostadsrätt eller hus.....

inte min erfarenhet. Jag blev ensamstående och bodde kvar i hyresrätten likaså många av mina väninnor .

och några föräldralediga har det inte heller varit fråga om, jag inklusive mina väninnor vi har alla haft jobb och stadig inkomst.  

däremot blev den gemensamma nämnaren att samliga ex flyttade långt bort och köpte sig en egen bostad.  

jag kan tillägga att det var i stockholm också

detta får vi tydligen inte veta!

Jo du har rätt. Jag pratade mest om dom som har haft bostadsrätt eller hus. I en hyresrätt är det den som har mest behov av lägenheten som får bo kvar.

(Fast även om man har fast jobb och inte är föräldraledig längre så är det ju vanligare att mammor väljer att tillfälligt arbeta deltid och tar all VAB.)

Nu vet jag inget om ts.
Men för egen del, så vill jag bli av med min sambos tonåriga son, till viss del vill även min sambo också ha sin son lite mindre tid.
Nu har vi VV och på det 3 dagar kortidshem.
Men vi har en 2 åring hemma som har blivit slagen och nypt några gånger, och det går snabbt tyvärr.
Det är inte så kul när man är liten och blir biten slagen och nypt av en tonåring.
Även bio mamman har kortids på sin VV, trots att hon inte har småbarn hemma som blir slagna.

Men som sagt ibland är det motiverat att inte vilja ha sina barn så mycket.