får inte träffa min fästmans dotter för biomamman

Du orkar inte med såna som skrev det där, och biomamman orkar inte med såna som dig. Det kan du väl ha förståelse för då, med tanke på hur liten ork du själv har. 

Hej TS, Nej, biomamman kan inte neka att din kille tar med sig barnet hem till er. Umgänget bestäms mellan biomamman och din kille. Din kille har när han har umgänget rätt att vistas var han vill under förutsättning att det inte är skadligt för barnet. Hemma hos dig tolkar jag det inte som att det är skadligt. Att däremot pappan redan nu ska få ha barnet under en natt är kanske i tidigaste laget. Å andra sidan, ju tidigare pappan får ett reglerat umgänge med barnet - ju bättre låter det som det vore. Han ska vända sig till familjerätten för att komma fram till ett umgänges schema. Ni får nog räkna med att hon kan vara "svår" i och med situationen hon hamnade id - det tror jag är en helt naturlig reaktion från henne. Med det i åtanke - se till att få det reglerat. Ska vi hård dra det.... Din kille har till och med rätt att ordna barnvakt - vilken skulle i praktiken kunna vara du - för att tex åka och handla eller träna när han har sin dotter. Han har ansvaret när dottern är hos honom precis som hon har när dottern är hos henne. Vänder man på det så skulle han kunna protestera om en kompis eller hennes mamma passar dottern om hon tex ska till tandläkare. Jag tänker inte ge dig några moralpredikningar - Känslor rår man inte för... OCH... du var troligtvis den utlösande faktorn till att han lämnade henne men inte grundanledningen! Lycka till i ert förhållande!

Ja hon har rätt att neka att pappan tar barnet ifrån hennes lägenhet under bebistiden! Ingen familjerätt kommer att tycks annorlunda. P

Men du. Nä, inget av det stämmer med små bebisar.[/quote] Jo det gör det. Om det inte finns styrkt att pappan är olämplig som pappa så ansvarar han för barnets bästa när han har barnet. Min bästa vän år igenom samma sak och har haft det uppe hos familjerätten. Att han lämnade henne säger inte att han är en dålig pappa, kanske tvärt om istället. Han utsätter inte sitt barn för att växa upp i ett kärlekslöst förhållande. När ni ger någon svar/råd, lägg era personliga värderingar åt sidan. Jag har inte sagt att jag tycker det va schysst gjort av honom eller att jag tycker det är rätt att han har dessa rättigheter men fakta är fakta. När han har umgänget är han då den som har ansvaret för barnets bästa.

Vänta 1 år innan du börjar fundera på att träffa barnet. Risken är stor att du inte är 1med i bilden mängre och då är problemet löst

Kan du inte skaffa ett eget barn ? Låt hon ha sitt barn ifred. De behöver lugn och ro för att binda sig vid varandra backa och vänta några år. Jag tror ingen familjerätt skulle stå på eran sida förrän barnet blivit äldre. 

Men Gud vad mycket personliga åsikter alla har om hur man ska göra och hur synd det är om mamman..

Mamman har inte ensamrätt på barnet, ingen rätt alla faktiskt utan det är barnet som har rätt till båda sina föräldrar och hon kan inte styra över i fall sambon till pappan skall umgås med barnet när han har barnet, barn är ingen egendom vet ni!

Däremot är det högst olämpligt för ett barn ( bebis) att flacka runt och barnet behöver en trygg anknytningsperson, vilket i det flesta fall är mamman då hon burit barnet, ammat etc. Jag har inte lämnat bort mina barn som bebisar under första året, de har nog ens knappt varit själva med deras pappa. Många gör dock det rätt tidigt tyvärr och pappan kan lika väl ha barnet som någon annan " barnvakt" ammar dessutom inte mamman så underlättar det väldigt mycket för att barnet ska kunna knyta an även till pappan. När barnet är med pappan kan han göra vad tusan han vill på den tiden och att pappan får träffa barnet ofta i korta stunder utan mamman är possessivt för barnet, dock inga längre stunder och inte över natten än. Men det är ju något som bör ökas intakt med barnets mognad, en natt i veckan om någon månad är kanske lämpligt, växelvist boende rekommenderas dock inte före 3 år och jag skulle inte förespråka det alls faktiskt då jag tycker det är viktigt att barnet har en fast boende punkt.

En del åsikter vart det här med men också en del " fakta" baserat på hur familjerådgivningen brukar rekommendera och vad barnet har rätt till vad det gäller sin pappa och hans rätt att göra vad han vill i sitt liv..

Du skriver i din TS att man ju inte kan styra sina känslor och att det ger en rätt att behandla andra som skit!?
Då borde du förstå att mamman också kan köra helt sitt eget race eftersom hon styrs av sina känslor=" hon hatar slampan som tog hennes man" och vill absolut inte att du skall få träffa barnet.

Så varför är du sur/förvånad över det? Du anser ju att man inte kan styra sina känslor och att det är helt okej att agera ut sina känslor utan tanke på vem man sårar. Det gäller ju båda hållen förstår du :)

Backa undan är mitt råd. Hade min man lämnat mig för en annan när jag var gravid och ens föreslog att denna "kvinna" skulle komma hem till oss hade jag blivit rosenrasande!
Vem vill träffa kvinnan som mannen är otrogen med!? Och så kort efter. Vänta ett par år så lugnar det nog ner sig!

Fast om ett par år har din pojkvän säkert träffat en annan kvinna som han måste följa sin känsla tillsammans med. Bara hoppas att du inte är gravid då ;))