Hej! Min tjej är född mars 08 och ska alltså egentligen börja förskoleklass om två år. Eftersom hon är ganska tidigt med mycket, både vad hon kan och hur hon tänker har vi funderat på om hon kanske skulle börja ett år tidigare. Jag kan se både positivt och negativt med det. Vill gärna höra från folk som har erfarenhet av detta! Vi vill ju självklart göra det bästa valet åt henne :)
Vi har fått påtryckningar om detta för vår 08 som är tidig på många plan, har just börjat ljuda och älskar både matte och bokstäver. Dock har jag många skolpersonal i släkten som sett många negativa fall. Min svärmor jobbar i förskoleklass och upplever stor skillnad mellan fem- och sexåringar i det sociala samt att det är svårt att sitta still. Jag har själv gått med en tjej som var ett år yngre, hon hade toppbetyg men få vänner. Hon hade moppeåldern för sent, kunde inte gå på krogen till studenten etc.
För min son känns det bättre för mig att han är den tidiga killen som får mycket positiv uppmärksamhet än att han är den som måste kämpa för att hänga med de äldre. Jag har honom på en superbra förskola som stimulerar honom enormt så det känns bara bra att han får vara kvar där med deras stimulerande arbete (montessori) istället för att få några få timmar på förskoleklassen med många barn men sedan drivarunt på fritids...
Tänk på många andra fritidsaktiviteter etc som inte tar in 08'or i 07'orna bara för att hon börjat skolan med dem, det innebär kanske att hon inte får göra samma saker på fritiden och måste gå med sina egna 08, det var vårt starkaste argument till att inte låta sonen börja med 04:a.
Jag funderar också massor i dessa banor för min 08:a... Han har en autismdiagnos och väldigt stora sociala svårigheter än så länge, vilket försvårar ytterligare. Att han ska få "vänta in sin kull för att hänga med socialt" är liksom inte aktuellt, men samtidigt gäller det ju att hitta sättet för honom att på bästa sätt kunna hitta sin sociala förmåga.
Det känns dock helskumt att låta honom gå med jämnåriga, då han inte kommer kunna ha några lektioner alls på länge med dem pga att han är så långt före. Han läser tekniskt sätt lika bra som en vuxen, även om han naturligtvis ännu inte läser mellan raderna som en vuxen (är dock med på många abstrakta begrepp, på ett sätt som barn med autism oftast inte är). Han talar inte, men skriver på sin iPad - långsamt men mycket flytande i språket. Grammatiken är nästan alltid helt rätt, han stavar aldrig fel. Häromdagen förklarade jag de vanligaste ordklasserna för honom, och han sorterade in en hel hög med ord i rätt klasser... Matematiskt så räknar han utan problem plus och minus i huvudet, vi har testat tal upp till 1000 och det går bra. Han räknar också gånger och delat med jämna tal upp till 100, mer har vi inte kollat. Lästal i flera led går och hyfsat. Han fyllde 4 nu i maj.
Vad gör man i det läget egentligen..? Att han ännu inte talar utan kommunicerar i skrift gör det ju ännu konstigare, han kan inte ens kommunicera med barn under 8 års ålder liksom... =/ Jag är helkluven, funderar massor på det här för tillfället eftersom vi just står inför inskolning på förskola - var ska han placeras, hur tänker vi framöver?
Oj unikfamilj, förstår att ni har svårt att välja! Min flicka har inga problem att sitta still, men det är det där med fritidsaktiviteter och att alltid vara yngst som isf skulle vara tråkigt för henne. Svårt det där. Hon ska börja på ny avdelning i höst så vi får se lite hur det är med pedagogiken. Har en superbra förskola så det är net för den anledningen vi funderar.
Min pojke är född i december 06 och börjar förskoleklass i höst. Han är tidigt född och skulle egentligen varit 07:a så vi funderade först lite på att vänta, men samtidigt är han väldigt tidig på många områden så han kommer absolut inte ha problem att hänga med. Problemet är snarare att han ännu är så omogen så när han känner sig understimulerad har han svårt att sitta still. OCh då är det lätt att han uppfattas som bråkig och störande. Men skulle vi ha väntat blir å andra sidan risken för understimulering ännu större - och vi vet ju inte om han mognar på det planet till dess...
"Lösningen" för oss är att han börjar i en F2:a där förskoleklassen går i ett rum "brevid" en ett-tvåa på förmiddagen (med fritidspedagogen och en förskolepedagog) och sedan alla tre årskurserna tillsammans på fritids på eftermiddagen. Barnen har därför har i stort sett samma pedagoger under tre år vilket känns väldigt bra.
Förskoleklassen kommer troligen inte att vara några problem, då lär de genom aktivitet och lek och fokus ligger på det sociala samspelet, det brukar fungera bra på förskolan där han går nu. När han börjar ettan kommer tvåorna att gå i samma klassrum så att han kan hänga med på deras uppgifter om han vill. Skulle skolan sedan göra den bedömningen får han sedan hoppa över tvåan och gå direkt till trean. Men kanske hittar de sätt att stimulera honom på istället med egna uppgifter, och så kan han ibland hjälpa de yngre barnen om han redan kan det hans klass gör. Det brukar han tycka är väldigt roligt.
Jag har fått väldigt gott förtroende när jag pratat med pedagogerna så jag tror faktiskt att det blir jättebra.
Kanske kan ni hitta en liknande lösning där man tar ett eventuellt beslut om att hoppa över klasser på skolan och inte redan på förskolan?
Ngn med erfarenhet och inte bara funderingar? :)
Jag började själv skolan ett år tidigare. Det enda det märktes på var tydligen att jag ibland inte ville gå in när rasten var slut. 
Jag hade inga problem med att jag fick vänta på moppe (de flesta kompisar skaffade aldrig moppe). Att inte få gå ut på krogen störde mig inte heller, men det beror kanske lite på vilka intressen man har.
Min Freja började förskoleklass en termin tidigare. Det har fungerat jättebra och sista veckan innan sommarlovet, knäckte hon läs och skrivkoden helt (med stora bokstäver). Hon älskar matematik och allt skolrelaterat och att sitta still har aldrig varit ett problem för henne.
Jag började ett år tidigare i skolan. Märkte ingen skillnad alls och har även frågat mina föräldrar nu i efterhand hur de upplevde det. Jag är född i juli så jag var ju nästan 1,5 år yngre än vissa. Men det yttrade sig inte alls i grundskolan. Det enda "tråkiga" var att jag inte fyllt 18 till studenten och fick således inte komma in på studentfesterna. Men sådant kunde jag leva med.
Jag jobbar som lärare på gy och min erfarenhet är att de som är ett år yngre än sina klasskamrater inte har högre betyg, snarare tvärtom. Dock så är det ganska ovanligt att man stöter på elever på gy som är ett år yngre än sina klasskamrater (iaf där jag jobbar och det är en stor skola med 1200 elever). Men det är nog vanligare idag än när de började i skolan att man börjar ett år tidigare.
Min son är också en 08 (fyller 4 år nu i sommar) och kan räkna och har snart knäckt läskoden. Jag kommer dock inte att låta honom börja ett år tidigare utan jag förutsätter att pedagogerna kan stimulera honom på hans nivå.
Jag började skolan ett år för tidigt och såg det som väldigt positivt. I mitt fall var det dagispersonalen som rekommenderade en tidig skolstart, men inte på grund av att jag kunde läsa, skriva och räkna utan på grund av den sociala mognaden. Där tror jag att det är viktigt att vara ärlig mot sig själv som förälder, kommer barnet att trivas tillsammans med elever som är äldre? Skolämnena är trots allt lättare för lärare att anpassa, att känna sig utanför i klassen är svårare att hjälpa en elev med.
Vi var tre elever i min klass som började ett år för tidigt och samtliga gick ut både grundskolan och gymnasiet med väldigt bra betyg. Det tror jag i och för inte hade så mycket med skolstartsåldern att göra, vi kom alla tre från familjer med akademisk bakgrund och hade mycket stöttning hemifrån. Sådant spelar nog större roll när det kommer till studieresultat även om skolgången blir lättare och trevligare när man inte hela tiden måste tjata sig till uppgifter som är anpassade efter ens egna nivå.
Att lärare kan stimulera alla barn på dess egna nivå tror jag är ett önsketänkande tyvärr... Det finns inte hur mycket tid som helst för varje elev och ju mer lik man är sina klasskamrater kunskaps- och mognadsmässigt, desto större chans att man får rätt uppgifter utan tjat. Om man ska vara helt ärlig så har lärare inte så mycket tid till de elever som ligger före istället för efter i skolämnena. Många hamnar i fällan att göra eleverna till "hjälplärare" vilket kanske fungerar för en del. För min del var det förödande eftersom jag då tappade mitt intresse. Jag ville ju utvecklas inom skolämnena, inte få en snabbkurs i pedagogik och på så sätt avlasta lärarna... Men min man fick samma uppgift under skoltiden och tyckte det var jättekul att vara "hjälplärare", kände att han hade en viktig roll i klassen och att han själv befäste sina kunskaper när han lärde ut till andra. Så självklart kan erfarenheterna variera.
Något som jag la märke till främst under mellanstadiet var den fysiska mognaden, och det är faktiskt inte helt oviktigt för en som snart blir tonåring. Själv gick jag in i puberteten tidigt och höll jämn takt med mina klasskamrater trots att jag var ett år yngre. De andra två som började ett år för tidigt i vår klass hade det inte lika lätt. Killen var alltid "minst i klassen" och tyvärr var det något som de andra killarna hackade ganska rejält på... Tjejen var ganska sen in i puberteten (det var hon även jämfört med jämnåriga men självklart blev detta än mer tydligt när hon gick med äldre). Hon blev långt efter när kom till mens, bröst och "former" och detta tror jag påverkade henne ganska starkt.
När det kommer till fritidsaktiviteter var det aldrig några problem för oss att gå med klasskamrater istället för jämnåriga. På studenten däremot höll krogarna hårt på 18-årsgränsen och jag fick stanna hemma 
Jag funderar också, mest för att vår 07:a är född i slutet av december - skulle ha varit 08:a. Vi har ju inte tänkt att låta honom börja tidigare utan snarare att börja året efter. "Problemet" är att han är ordentligt tidig med läsning, räkning etc. Han är däremot inte tidig på andra plan. Jobbar ju som lärare på högstadiet och vet hur det ser ut mognadmässigt mellan pojkar och flickor generellt. Ur det perspektivet skulle jag vilja låta honom börja med 08:orna, men å andra sidan är han intresserad och framåt i skolämnena. Läser lätt-att-läsa böcker och har god taluppfattning för sin ålder. Han kommer troligtvis att följa sin årgång, men han kommer ju att vara året yngre än dem som är födda tidigt på året.
Tack för alla er berättelser! Min flicka är som sagt inte tidig på så sätt att hon redan kan läsa, räkna och skriva... Det är svårt att förklara men hon känns äldre än många jämnåriga och även äldre än en del som är året äldre. Hon är bra på att lyssna, har inga problem med att sitta still och resonerar och tänker lite som om hon vore äldre än fyra. Hon leker också gärna med äldre barn även om hon också leker med sin lillebror förstås. Vi får fundera lite och bolla med förskolepersonalen helt enkelt. Som sagt ska hon börja på en avdelning med 07or o 08or till hösten. Då kanske det blir mer tydligt vilken grupp hon "passar in i" :)