För hårda krav och regler eller är det bra?

En fråga till: krävs det högsta betyg för nv-programmet? Om det är sant så ska ni pusha för det men om det är en skoltrött unge vi talar om så är det bättre att vara realistisk och konkret: hur många högsta betyg krävs, vilka ämnen blir enklast att nå det i osv? Att stressa genom att säga att du behöver högsta betyg för att kunna bli det du vill om det inte riktigt stämmer blir ju mer ett sätt att trycka ner någon än att lyfta upp tänker jag. 

 

Varför tvätta just måndagar? Hur gammalt är barnet? Beroende på ålder tycker jag itne heller att man kan kräva att ett äldre barn ska äta med familjen varje dag. Man kan väl sparal ite o så får hon äta senare om hon är ute på saker?
Det du skriver om skolan låter helt rimligt.

Stapla upp områdena för bonusen innan, såsom tvätt, mat, skjutsa osv så hen också får tid att fundera på vad som skulle fungera. Bra utgångspunkt för samtal och samstämmighet kring reglerna.
Själv är jag allergisk mot regler hemma, riktlinjer ja såsom mattider osv. men även de kan förändras beroende på omständigheter.
OM jag skulle ta upp såhär mycket till diskussion skulle jag även vilja att barnet tog upp potentiella regler för de vuxnas beteende, i synnerhet i en familj med "bonusar" .

Inte orimligt. Liknade regler hade vi for min bonus då han gick i 6an. Han städade även sin toalett själv. Tvättningen var begransad till just en dag i veckan, annars ville han tvätta sina favoritkläder mest varje dag, vilket vi inte tyckte var hållbart.

Ser nu är inlägget blev väldigt rörigt när familjeliv drog ihop allt som jag så fint hade indelat i stycken...

Tack för al feedback!

Barnet ska börja i åttan och grunden för slutbetygen i nian läggs ju redan nu. Här där vi bor är det högsta betyg som gällt de senaste åren för NV och det ser inte ut att trappas ner enligt vad våra kontakter inom skolan ser.

Nej, vi är inte idag heller stenhårda på att barnet ska äta middag med oss. Men det handlar mer om att tider måste respekteras eftersom när vi i dagsläget frågar om "när ska du till stallet?" "äter du middag med oss?" Så blir svaret alltid "jag vet inte" och så bli barnet surt och irriterat. Respekt för tider är något som inte finns i dagsläget.

Tvätta på måndagar gör hon redan idag. Men det funkar inte då barnet slänger igång en tvättmaskin mitt i natten om hen känner för det bara för att hen kommit på att det inte finns några rena kläder till morgondagen. Vi hjälper självklart till med att sortera tvätten, påminner om att nu kanske tvätten är klar att hängas osv. Men är vi med för mycket blir hen förbannad för det. Vi vill att barnet ska tänka på att man måste tvätta för att ha saker att ha på sig. Och att tvätta en tröja ensam i en maskin kostar pengar. Då tvättstugan ligger på andra sidan hallen från lillasysters rum tycker vi inte att tvätta efter ett visst klockslag är ok, vi gör ju inte heller det. Samma regler ska väl gälla hela familjen?

Självklart ska det här bli en dialog med barnet om hur hen skulle vilja att det ser ut och vad hen kanske tycker vi borde göra bättre, kanske tjata mindre osv. Även vara med och ta fram de konsekvenser som blir OM man inte sköter de regler eller de uppgifter man tagit på sig eller ansvarar för... Det är inte meningen att vi två som vuxna ska sitta på ena sidan och peka med hela handen!

"Hur och när man ska vara i stallet på helgen ska planeras i god tid redan under veckan för att vi som familj ska kunna planera in utflykter och måltider." helt rimligt om man vill delta i utflyker, ha skjuts någonstans och äta måltiderna men om hen säger "jag vet inte vad jag ska göra i helgen och sköter stallet och måltider själv

"Du tvättar på måndagar. Det ska vara färdigt senast 21.00. Det som tas upp till tvättstugan ska tvättas, annars får det åka ner på rummet igen."Vi hjälper alla till att vika handdukar och sängkläder som används av hela familjen." Tja, tvättregler kan ni väl förhandla om. Är ni många som behöver komma till behövs det sannolikt någon slags bokningssystem eller särskilda dagar.

"Mellanmål äter vi direkt efter skolan och inte senare än 15.30 då det blir för tätt inpå middagen." det tycker jag inte ni ska lägga er i. Ha nyttigheter hemma så spelar det väl inte så stor roll om man äter mellis eller middag. Jag kan exv tränka mig att om hen kommer hem vid 17 och vill plugga 30 m min kan det vara utmärkt med lite mellis.

"Plocka rätt på sina saker varje kväll och ta ner på rummet. Inte låta kläder eller ridskorna ligga utslängda i hallen, kök eller vardagsrum. " Tar man sista mjölken viker man ihop kartongen och lägger i soporna, inte ställer på bänken."  Ja, det är helt rimligt att alla plockar undan efter sig. MEN låt även hen göra en lista ööver saker som ni gör som stör hen. Min man låter använda strumporna ligga på golvet och jag låter mjölkpaket stå urdruckna på diskbänken, vi stör oss inte för vi "ser på hemmet med olika glasögon", jag försöker komma ihåg mjölkpaketet och han strumporna, men oftast är det ändå han som viker ihop det och jag som slänger strumporna i tvätten. Sånt jämnas ut.

!Man tänker på sin attityd och sitt humör. Att vara på dåligt humör är helt ok ibland. Men inte varje dag och så fort någon säger något som inte passar.!" Hen går i åttan, tänk istället så här: en åttondeklassare är per definition sur och grinig dygnet runt, ffa mot familjen, det är ett helt naturligt tillstånd. Ni kan absolut kräva att alla plockar undan sina saker och informerar om att de inte kommer till middagen men absolut inte att de dessutom ska göra det med gott humör! 

Om ni ska ha ett samtal med hennee tycker jag ni ska börja med att lyssna på hur hon upplever saker och ting. Tycker hon att det fungerar med tvätt, middag,läxor etc? Hur tror hon ni tycker det fungerar? Vad skulle hon vilja ändra på?

Hej! Har ingen erfarenhet av denna högre åldern..än. Men, det slår mig bara: var finns konversationen? Kanske man kan gå igenom det hela muntligt? Och låt dig även höra vad h*n har att säga/tycka till..! Tror att det håller i längden. Annars så tycker jag att reglerna är sunda! Lycka till!