När din 7 åring säger han vill flytta till den andre föräldern..

Jag förstår mycket väl att han längtar efter sin pappa och vill flytta dit.. Men det finns följdfrågor.. Vad händer när han flyttat till sin pappa och längtar lika mycket efter dig och vill flytta hem till dig igen? Han är 7år och går i skolan, då funkar det inte att flytta fram och tbx utan man måste få barnet att förstå att om hen vill flytta så kan hen inte ändra sig efter en månad igen. 

 

Jag skulle inte låta honom flytta, dels av egoistiska själ (man skulle ju sakna ihjäl sig) och dels för att det är en ganska stor process att  byta skola och hela det.
Tänk så kommer han på när han har bott hos sin pappa ett tag att han saknar dig och vill flytta igen. 

Åh han kommer gråta floder efter sin mamma om han flyttar, det är ett olösligt problem!
Men kan du inte låta honom "provflytta" i sommar? Bo länge hos pappa, men komma hem till hösten?

Nej,det skulle jag inte..för det kommer bli samma,när han bott hos sin pappa ett tag. Då kommer han sakna dig så.
Ingen möjlighet att bo närmre varandra? 

Jag flyttade till min mamma 40 mil bort när jag var 8 år! Flyttade sedan tillbaka till min pappa i sthlm när jag skulle börja gymnasiet! Ångrar inte en sekund av det! Bara nyttigt!
Inga som helst problem att byta skola och få nya vänner i den åldern! På varje lov åkte jag till min pappa!

Tycker man ska lyssna på sina barn! Låt han flytta! Vill han tillbaka igen ska det inte vara några problem att få komma tillbaka till samma klass igen!

Tack för  era svar. Det är verkligen intressant att läsa alla era resonemang. Känns lite bättre av att höra hur andra skulle agera i liknande situation.

Alltså barn saknar den föräldern de inte är hos. Vet inte hur ofta han är hos sin pappa men antar att det inte är jätteofta, varannan helg?, när det är så långt avstånd.
När han flyttar till pappa kommer han troligtvis att längta lika mycket efter dig! Det är svårt men finns det ingen möjlighet att ni kan flytta närmre varandra? Hur kommer det sig att ni bor så långt ifrån varandra?

Nä jag hade inte låtit honom flytta men kanske försökt om han kan träffa pappa lite oftare.

Nu blir det sommarlov. Varför inte låta honom bo hos pappa i sommar så att ni kan se om han tycker att det känns bra?

Mina barns far sa till äldsta dottern att hon fick välja vilket utlöste förtvivlan hos henne. 9 år var hon då och hon grät och sa jag kan inte välja, jag är ett barn!

Då lugnade jag henne och sa att detta bestämmer de vuxna. Tog henne till skolans kurator för att inte MINA känslor och min önskan skulle råda utan hennes.

Kuratorn sa då att barn inte kan förstå det de förlorar/lämnar de ser bara det de vinner. Dessutom, när barn har sporadiskt umgänge blir det ju fest och roligheter hos den föräldern som de umgås med minst, vardagen har de ju där de bor mest och den är ju inte alltid lika rolig.

Tycker förslaget att bo med pappa länge på sommaren är en bra idé, även om det inte blir riktig vardag ändå, men han får iaf chansen att prova på.

Prata gärna med skolans kurator och förklara problemet. Kuratorn står bara på barnets sida och kan bena i det utan känslor inblandat.

Han kommer ju börja sakna dig som sjutton efter ett tag. Jag skulle testa att låta honom bo där i sommar ca 3 månader. Och kanske kan ni ses vid några tillfällen, om du åker dit eller han hit. Det är ju väldigt lätt för ett barn att uttrycka såna här känslor i stunden när dom saknar den ena, men konsekvenserna tänker domn oftast inte på.

Dina och sonens små ritualer, alla kompisar här, kanske mormor etc, förskola/skola. Jag skulle testat med en längre emester och sen efter det ta beslut. Han måste få känna på det och uppleva att det kanske inte är så kul i längden att inte ha sin mamma nära sig.

Lycka till, du tänker sunt