Hjälp!Behöver akut råd om 10 frågorna som ska skrivas till hemutredning

Va?

Vi gjorde utredning förra året och utredarna var extremt noggranna, vi hade många möten, intervjuer och de hyrde även in en psykolog också som gjorde långintervjuer med oss.

Men några 10 punkter har jag inte hört talas om!?

Kan du förklara närmare vad detta innebär? Det verkar vara olika tillvägagångssätt för olika kommuner.

Hej KolaBjörn,
 
Hemutredningen består av två delar, se nedan.
Jag ska skriva dokumentet som har punkt 1-8 (9- är referensbrev och punkt 10 är handledare)

a) ett antal möten och samtal med den/de socialsekreterare som gör hemutredningen

b) ett skrivet dokument, hemutredningen

Det skrivna dokumentet är det viktigt, det är det som ligger till grund för politikernas beslut i socialnämnden/socialutskottet. Hemutredningen är också den formella presentationen av dig för barnets företrädare i adoptionslandet. De använder den som grund för sitt beslut när de utser adoptivföräldrar.

 

Den skrivna hemutredningen följer en mall som tagits fram internationellt och skall innehålla nedanstående 10 punkter:

1. Tidigare förhållanden; uppväxt, utbildning mm
2. Nuvarande förhållanden; arbete, ekonomi, bostad och närmiljö
3. Hälsotillstånd (läkarrapport)
4. Personlighet och intressen
5. Religion, livsåskådning
6. Äktenskap, samlevnad och relation till släkt och omgivning; här läggs stor vikt vid att ensamstående har ett väl fungerande nätverk. Släkt och vänners inställning till att du vill adoptera är också viktigt.
7. Motiv för adoption
8. Kunskap om och erfarenhet av barn och ungdom; även här läggs det extra vikt för ensamstående
9. Referenser, när det gäller referenter så bör det vara personer som känner dig väl. Det är en fördel om referenterna själva har barn. Antalet referensbrev kan variera från kommun till kommun men vanligt är att två-tre referensbrev ska ingå hemutredningen.
10. Utredarens bedömning och förslag till beslut

I hemutredningen ingår också:

1. utdrag ur polisregistret
2. hembesök av din/dina socialsekreterare som gör hemutredningen
3. läkarundersökning

 

Har ju inte kommit så långt i processen och vet inte hur det funkar i andra kommuner. Om ni gått igenom utredning med samtal av psykolog, intervjuer osv  kanske ni inte behöver skriva ? Har ni fått medgivande så är det inget jag antar att du behöver tänka på.

 

 

Hmmm.....allt utom läkarintyg och referensbrev är ju sådant som utredarna ska skriva ihop efter alla intervjuer med dig/er!  Det gjorde våra utredare. Vi behövde bara svara på deras tusentals frågor. De både antecknade och spelade in våra samtal.

Era utredare verkar väldigt lata och bekväma som vill att ni ska skriva er egen utredning!

Men se det från den positiva sidan. Nu har ni verkligen chansen att vinkla allt till det positiva!

Ja, det är punkterna som utredaren har som arbete att skriva om er. Olika utredare har olika tillvägagångssätt. Vi fick skriva en livsberättelse och täcka de olika punkterna i den.

Jag tycker inte tvunget att det är till vår nackdel att skriva en del själv. De kommer att "utnyttja" era ord i medgivandet

ok, då gör de olika på kommunerna.
Även fast vi skriver själva så kommer även vi ha antal möten både ihop och enskilt.
Och kommer bli grillade med tusentals frågor några som man kanske  mindre vill svara på.
Har vänner som adopterat som fick så mycket konstiga frågor om deras sexliv mm som var indirekt kränkande.

Som du skrev vi får vända det till något positivt.

Lycka till med adoption!

Hej Ekke!

Har du några tips, hur du skrev din livsberättelse?

Bästa hälsningar

/M

Det var svårt att börja, jag tyckte att jag kom igång efter ett tag. jag började från början, om födsel, uppväxt, skolor, fritid, tonår, plugg, arbete, hemmiljö, barnlängtan, förhållandet, nätverk mm.

Vår utredare var nöjd men ville att vi skulle förklara lite mer om vår livsåskådning. 

Vi har självklart också haft enskilda intervjuer och gemensamma, hembesök mm.
kvar återstår två träffar, om en dryg månad har vi vårt medgivande :)

Lycka till och om du vill så kan du följa vår resa på min blogg. 

Bara lite om terminologin först; de som skall utredas har kontakt med en handläggare (inte handledare) som skall skriva en medgivandeutredning (inte hemutredning) ....

TS era handläggare kommer säkert inte att använda den gamla 10-punktsblanketten då de skriver medgivandeutredningen för den är ersatt av en ny (som finns på socialstyrelsens hemsida). Att de bett er skriva en levnadsberättelse utifrån de 10 punkterna är nog bara för att de sedan länge är vana att använda den metodiken. Ni skall alltså inte skriva er egen medgivandeutredning (den har handläggarna ansvar för) utan ni skall lämna information som de kan använda då de skriver och då ni har era fortsatta utredningssamtal ....  

Hej Motlas!
Är du säker på att de kommer att använda det ni skriver och era egna ord eller är det så att utredaren vill att ni funderar ut vad ni vill berättta om under de resp. punkterna. Det låter ju väldigt märkligt om inte de ska skriva när ni ändå ska "intervjuas", vad ska de då prata med er för? JAg hoppas att detta är ett missförstånd! JAg skulle ha ringt o frågat om ni verkligen förstått rätt!

Om det nu är så att det ni skriver är av stor vikt så kan du ju beställa hem eller läsa på nätet ur socialtjänstens riktlinjer för adoption så du får veta vad de egentligen tittar efter....

www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8583/2008-101-5_20081015_rev.pdf

 Den finns också att beställa som "bok" på socialstyrelsens hemsida.

Men för mig är det inte konstigt att medgivandeutredaren använder egenskrivna levandsberättelser som underlag för utredningssamtalen. Det är en vanlig metod och det finns alltid frågor att ställa kring det man berättat om sina uppväxtförhållanden, erfarenheter man gjort i livet osv.

Vi utgick från de punkterna när vi gjorde vår hemutredning. Sedan utgick utredarna från dessa vid djupintervjuerna.
Vi gjorde det 2007.

Hej!

Vi fick i uppgift att skriva en presentation om oss. Det fanns lite olika punkter man kunde nämna. Detta brevet använde våra hemutredare som en hjälpande mall tror jag. Eftersom att de inte kan notera allt man säger så är det väldigt bra att det finns ett dokument de kan kika på om det var något bra de missade under samtalen, eller missade att notera. Det är vad jag tror att de vill att ni skall göra. Fast det kan dock ha ändrat sig på några år, detta gjorde vi för flera år sedan. Fråga era hemutredare om ni är osäkra, de har säkert en bra förklaring :) Lycka till!!! Mvh Sofia 

Hej Sofia! Tack för ditt svar, ska ringa handläggare idag då vi fick detta punkter utskrivet att gå efter er men antar att de är ute efter en levnadshistoria/presentation.
Som sagt jag är nybörjare inom denna process och får ta allt steg för steg =)

Vi fick också skriva ett brev som täckte de punkter du beskrev. Detta använde sedan familjerätten som underlag i de möten vi hade. Vi hade vår utredning för 2 år sedan.
 

Nä levnadsberättelser har jag hört talas om även om inte vi gjorde det men som jag förstod av TS så kommer det de skriver att ingå i utredningen, alltså att de ska skriva sin utredning själva. Så här skriver TS lite längre ner i denna tråd: "Det skrivna dokumentet är det viktigt, det är det som ligger till grund för politikernas beslut i socialnämnden/socialutskottet. Hemutredningen är också den formella presentationen av dig för barnets företrädare i adoptionslandet. De använder den som grund för sitt beslut när de utser adoptivföräldrar."Va bra jag tror att du kan få ut mycket av samtalet nu när du vet hur det har varit för andra. Vi fick bra punkterna för att kunna förbereda våra tankar inför mötena/intervjuerna inför varje träff fick vi veta vilka punkter som skulle tas upp på nästa. Det skrivna dokumentet som ligger till grund för medgivandet o som sedan skickas till landet skrev utredaren men vi fick tycka o tänka och ändra det som inte kändes bra innan det gick upp i nämnden.

Tänk att det skiljer sig så mycket mellan olika kommuner. I vår kommun använder man sig av samma metod vid alla typer av familjeutredningar, dvs ingen specifik adoptionsutredning. Vi fick också ett antal punkter eller rubriker att utgå från, liknande de 10 som TS nämner, dock betydligt fler.

Vi lämnade faktiskt in hela 12 sidor material som vi själva hade skrivit och utredaren klippte sedan in det mesta av det i utredningen, som till slut blev 13 sidor lång. Det kändes verkligen som att vi fick göra utredarens jobb och skriva hela utredningen själva. Dock känner vi oss nu också verkligen nöjda med utredningen, av just denna anledning! Allt är beskrivet med våra ord och vi har själva påverkat varenda formulering.

Det var kämpigt att skriva och vi funderade också mycket på vilken nivå vi skulle lägga oss men vi försökte hela tiden tänka på vad som kunde vara relevant just för att kunna bedöma vår förmåga att bli adoptivföräldrar. Vi tog också hjälp av den manual socialtjänsten använder för att skriva sådana bedömningar, i den fanns det beskrivningar av vad varje rubrik skulle täcka upp. Vi överlät sedan till utredaren att ställa följdfrågor om det var något som verkade oklart eller som hon ville veta mer om.

Mitt råd till er är att fråga vilken metod utredaren använder, och faktiskt be om lite stöd i vad som bör ingå i varje rubik och ungefär hur mycket hon tänker att ni ska skriva. Även om det är svårt att ange exakt antal sidor bör ni ju få ett hum om det ska vara kortfattade svar på varje rubrik eller om hon förväntar sig en uppsats.

Lycka till!   

       

Jag tycker inte att det är frågan om hur kort eller långt man skall skriva som sökande! Ansvaret för att det blir en bra utredning skriven ligger på handläggaren!

En glad, jag vet faktiskt inte riktigt vad du menar med att ge mig det här svaret.

Jag tycker nog att det är ett delat ansvar om det ska bli en bra utredning. Om man som sökande har fått i uppgift att lämna in skriftligt material (om det nu är en livsberättelse eller utifrån andra förutbestämda rubriker) vill man väl göra det så bra som möjligt så att utredaren har bra material för att skriva sin utredning. Om man skriver för kortfattat finns det kanske inte så mycket att gå på och om man skriver allt för ingående kanske utredningen blir onödigt mastig och fylld av detaljer som saknar relevans.

För mig är det självklart att utredningen sker i samarbete mellan utredare och sökande, oavsett om utredaren skriver hela utredningen själv eller om hen använder sig av inlämnat skriftligt material.

Du vet väl lika bra som jag att det finns utredare som är fantastiska på att skriva och formulera sig och de som kanske inte har just skrivandet som sin största talang. Till syvende och sist är det ju ändå den sökande som vill ha en så välskriven utredning som möjligt och man kan behöva korrekturläsa och ändra formuleringar både en och två gånger innan man vill släppa iväg den till nämnden.

Äsch, jag blir bara sur på handläggare som får de sökande att tro att det vilar på dem om utredningen blir bra eller ej. Den kunskapen och ansvaret skall handläggaren ha! Klarar vederbörande inte av det så blir det att ta stöd av handledare och/eller närmaste chef .... Och socialstyrelsen har gett ut riktlinjer att följa!

Mitt svar berodde på det du skrev:
"Mitt råd till er är att fråga vilken metod utredaren använder, och faktiskt be om lite stöd i vad som bör ingå i varje rubik och ungefär hur mycket hon tänker att ni ska skriva. Även om det är svårt att ange exakt antal sidor bör ni ju få ett hum om det ska vara kortfattade svar på varje rubrik eller om hon förväntar sig en uppsats."  

Tack för svaret, då förstår jag vad du menar . Jag håller med, visst ska utredaren vara så kompetent att man inte ska behöva driva och skriva utredningen själv, men i verkligheten är det nog bra att vara både påläst och aktiv själv.