vad kan jag kräva?

Varför är det såhär på barnveckorna?: "de veckorna finns inte jag, inga smygpussar, dåligt med kramar osv"

De du kan kräva är att han slutar vela och ger dig ett besked om vad och hur han vill ha det med flytt, samt om han är beredd att tillmötesgå dig i din önskan/krav att ni måste göra mer saker tillsammans som par på de barnfria veckorna.

Teoretiskt kan du kräva vad du vill, fast det vet du säkert och undrar mer vad som är rimligt att kräva? Och det är det ovan.

OM han älskar dig och vill ha dig i sitt liv osv är det en mycket liten sak och borde ligga i hans egenintresse att umgås som par mer. Vill han inte det så, tja då är det tyvärr inte mycket du kan göra.

Jag får tyvärr lite vibbar av det du skriver att han kanske krisar ang sina känslor/funderar på hur starka de är eller i värsta fall fått minskade känslor. Det blir ju lätt så både när det gått nåt år, och inför större beslut som att flytta samman (det kan väcka frågor om "är det rätt, känns det rätt, vill jag?" även i de "bästa" förhållanden.

Vad säger han när du pratar med honom om det?

Flytta INTE ihop med honom innan han lärt sig att sluta ignorera dig under barnveckorna. Du har fortfarande rätt att bli älskad och få del av hans uppmärksamhet och tid oavsett hur många barn det finns i huset.

OCH tillbringa vuxentid med dig under de barnfria veckorna. (Någon gångs umgänge är förstås ok.)

OCH genom samtal vid köksbordet/familjerådgivning fått honom att inse att curlande pga skuldkänslor är att göra sina barn en stor björntjänst. Det är du som kommer att lida om hans söta barn blir bortskämda snorungar när de växer upp. Kom ihåg att vad vad de "får göra hos mamma" inte är något argument. De är i ditt hem nu.

OCH som ovan fått honom att inse att du, lika mycket som han, är bestämmande och ansvarig vuxen i hemmet och inte någon som är "mindre vetande" i barnfrågor, någon som han har veto över. Det mesta som gäller barnen kommer att påverka din vardag också.

Om du inte har lust att göra ovanstående kan jag rekommendera alla trådar i detta forum där överkörda bonusföräldrar skriver av sig.

En sista kommentar: Om alla "drar och sliter" i honom så låter det som att han jämställer dig med ytterligare ett tidskrävande barn han ska försöka hålla nöjt med minsta möjliga tidsåtgång. Varningsfaktor på det. Men vem vet, han kanske bara inte är mogen för beslut än.

Jag hoppas att ni lyckas lösa allt till det bästa. Lycka till!