hej ts,
jag tror att anledningen till att du skall skriva är att lärare vet att elever ofta har en förståelse i huvudet som de inte kommer att kunna använda om de inte lär sig att sätta ord på vad de vet.
Mitt förslag är att du börjar bakifrån i den lista du har i trådstarten och jobbar dig bakåt. Då blir det lättare att förklara utan att tappa fokus. ungefär såhär:
1. Livets och dödens slutmål är enligt den hinduiska traditionen moksha, som betyder utslocknande. Detta kan verka förvånande för oss som är uppvuxna i en judisk-kristen kultur. I den har vi ju föreställningen att det som kommer efter döden skall vara ännu en tillvaro, helt annorlunda och bättre än den på jorden. Lidandet är borta, men ett nytt slags liv återstår. Men det beror på att hinduismen har en utpräglad uppfattning om livet som fyllt av det lidande som kommer av att man hela tiden strävar mot saker, vill fly från saker osv. Lidande och liv är två sidor av samma sak, så när lidandet upphör, upphör också livet. (Ja, så får du fylla ut här och där)
2. Man måste då fråga sig: varför måste man alls bry sig om frågan om moksha? kommer vi inte alla automatiskt utslockna när vi dör? svaret är ett tydligt nej! Vilka kommer då ifråga? jo, de som (fyll i själv).
Det indiska samhället är nämligen starkt skiktat. Människor är indelade i kaster som alla i det traditionella samhället hade varsin uppgift. (säg vilka kasterna är, vad de heter, vad de gör osv) Idag är , efter årtionden av politisk kamp mot kastsystemet (lägg till själv om det behövs) kopplingen till yrken mindre stark, tex kan en brahmin vara läkare och en khsatriya ingenjör, men kastidentiteten är ändå stark och det vanligaste är att man gifter sig inom kasten. På samma sätt finns ingen tvingande koppling mellan förmögenhet och kast, även om tex khsatriyas ännu är stora jordägare. (osv osv fyll i själv )
Denna starka skiktning har givit upphov till religiösa spekulationer kring kastväsendet och möjligheten för en enskild person att nå moksha. Man tänker sig att endast de som (ja, vad är det du vill säga här? att endast de i toppen/någon viss del av kastsystemet kan nå moksha? )
3. Om nu några utslocknar, men andra inte, vad händer med dessa "andra" Jo, efter döden återföds de, reinkarneras. Re inkarnation betyder (fyll i själv!). På detta sätt kan man återfödas tusentals gånger in i olika liv.
4. Det är emellertid inte slumpen som avgör till vilket liv man reinkarneras och hur det gestaltar sig. Det regleras genom ett slags kosmisk lag, lagen om karma (som betyder...) Ja, här beskriver du karmateorin om att varje
handling är betydelsefull, att man vandrar uppåt eller nedåt i systemet beroende på handlingarna.
Glöm inte att skriva att det inte är personen i vår västerländska mening som reinkarneras, inte den psykologiska enhet av känslor och tankar som vi kallar en person, utan handlingarnas effekt. Det måste vara tydligt att du inte tror att hinduerna talar om ett integrerat "jag" som återföds, utan att karma är en teori om handling och konsekvens, annars får du nog inte godkänt. Glöm inte heller att säga att man inte minns sina gamla liv, men att det finns folktro om att man kan minnas lite, känna igen folk, att man ber gudarna om att få bli gift med den man gifter sig med i alla ens kommande liv osv.
Påpeka gärna att den hinduiska karmateorin bör hållas isär från den i new age-teorier. I den senare är återfödelsen en chans till fler härliga upplevelser, medan den i hinduismen är en mer opersonlig mekanism och återfödelsen är en mycket mer neutral händelse. inget att ropa "hurra, jag får ta ett varv till, jag behöver inte skiljas från jorden!" för. De hinduer som tänker skryter väl inte direkt om det, även om det är socialt ok att medge, för sådana känslor visar att man har långt kvar att vandra.
ja, det var hur jag tänker, hoppas det går bra med arbetet.