KiaL

Äldre 6 Feb 23:50

77 svar

Påtvingad föräldraledighet.

Måste bara få ventilera mig lite och höra andras åsikter.. Jag är emot påtvingad delad föräldraledighet. Nu vet jag att det inte är så..ÄNNU..men det har varit på tal. Jag tycker att väljer man att skaffa barn så ska man också välja vem som ska va hemma med barnet. Jag var hemma hela tiden med mina barn och ville absolut inte gå tillbaka till jobbet tidigare..Har också svårt att förstå de mammor som vill gå tillbaka till jobbet när barnet är typ 6 månader om de inte behöver. Vill man dela så visst..men hur kan man vilja välja jobb före? Bebistiden är ju så kort??

Sama

Äldre 8 Feb 15:24

#61

Jag gick tillbaka till jobbet i slutet i maj förra året och min yngste är född i början av oktober året innan, vilket gör att han var nästan 8 månader. Jag gick tillbaka för att under den tiden jag var gravid så var jag med och planerade stora projekt, vilket jag ville vara med och arbeta med när det hela gick i gång. Redan innan jag gick hem för föräldraledighet så var jag tydlig till min man att jag ville tillbaka i slutet av maj. Sedan att projekten på hans jobb drog ut på tiden, kunde inte jag hjälpa. Men som vi tidigt hade sagt till så var det inga problem.
Dock han jag bara jobba drygt 2 månader innan vår värld slogom kull med ett brak. Jag föll ihop och blev hastigt väldigt sjuk. Jag tillbringade tre månader på olika sjukhus, innan jag var så pass att jag kunde komma hem. De första tre veckorna var jag så dålig att jag inte klarade av att träffa barnen överhuvudtaget. Detta var självklart en väldig omställning för barnen, men tänk hur det hade varit om jag hade varit hemma på heltid!
Tack vare att min man var hemma mellan 4 och 3 dagar i veckan så klarade barnen omställningen ganska bra. Fortfarande klarar jag inte av barnen själv några längre stunder, så de är på dagis och fritids medans min man arbetar. Kan tala om att det är fruktansvärt att inte klara av barnen själv, men jag måste låta min kropp läka. Dock är bandet mellan mig och den yngste fortfarande inte vad det var innan. Jag tror att det kan vara liknande för pappor, att bandet inte riktigt blir det samma som för mammor, om de inte kan vara hemma i alla fall en del.

Drake M

Äldre 8 Feb 15:25

#62

Tow2Mater skrev 2012-02-08 15:24:06 följande:

Reglerna om delad vårdnad borde ändras så att det sker automatiskt, och inte genom mammans godkännande. Pappor diskrimineras idag med den lagen.

Det är en helt annan diskussion tycker jag. Det finns fördelar med att ge det automatiskt och det finns nackdelar. Man måste se till helheten innan man bedömer en sådan sak.

KiaL

Äldre 8 Feb 16:25

#63

Gammtant skrev 2012-02-08 14:45:45 följande:

Är också för att man ska få välja hur man känner tillsammans. Själv var jag och min make överens långt innan vi ens började försöka skaffa barn om hur vi skulle dela. Blir väldigt förvånad över att folk verkar skaffa barn med människor de alls inte känner (dvs man har inte diskuterat detta innan alls) och sedan vill att staten ska reglera så att han/hon vill stanna hemma med sina barn.

Men TS, lika mycket som du väljer att vara hemma så ska man väl låta de som hellre vill att mannen ska vara hemma med bebisarna få göra det utan att ifrågasättas. Männen vill kanske i vissa fall också vara med sin bebis.

Hur vi gjort, om någon undrar, det är bara jag (mamman) som är hemma och det är vad vi kom överens om redan långt innan.

Jag ifrågasätter inte..jag undrade hur de mammor som har möjlighet att va hemma och kan va hemma men VILL ändå jobba. Jag är för att föräldrarna delar på ansvaret lika mycket. Papporna ska ha rätten att va hemma och va med sitt barn också.

KiaL

Äldre 8 Feb 16:28

#64

Machapuchare skrev 2012-02-08 14:56:07 följande:

Kanske för att pappan också vill vara hemma, bebistiden är ju så kort!?

Men att det ska va så svårt att förstå vad jag menar. Jag undrade varför det är mammor som VILL jobba istället för att va hemma om de kan. Jag har nämligen hört några mammor som faktiskt tyckte det var skönt att slippa va hemma efter typ 6 månader..Inte att de tyckte det var kul att pappan också ville dela tiden.

KiaL

Äldre 8 Feb 16:29

#65

Mariohn skrev 2012-02-08 14:28:09 följande:

Vad fint. På vilket sätt ger det dig rätt att ifrågasätta andras val?

Var har jag skrivit att jag ifrågasätter andras val??? Jag undrade över valet de gjorde och varför de tänkte så..Läs om läs rätt.

KiaL

Äldre 8 Feb 16:32

#66

Sama skrev 2012-02-08 15:24:51 följande:

Jag gick tillbaka till jobbet i slutet i maj förra året och min yngste är född i början av oktober året innan, vilket gör att han var nästan 8 månader. Jag gick tillbaka för att under den tiden jag var gravid så var jag med och planerade stora projekt, vilket jag ville vara med och arbeta med när det hela gick i gång. Redan innan jag gick hem för föräldraledighet så var jag tydlig till min man att jag ville tillbaka i slutet av maj. Sedan att projekten på hans jobb drog ut på tiden, kunde inte jag hjälpa. Men som vi tidigt hade sagt till så var det inga problem.
Dock han jag bara jobba drygt 2 månader innan vår värld slogom kull med ett brak. Jag föll ihop och blev hastigt väldigt sjuk. Jag tillbringade tre månader på olika sjukhus, innan jag var så pass att jag kunde komma hem. De första tre veckorna var jag så dålig att jag inte klarade av att träffa barnen överhuvudtaget. Detta var självklart en väldig omställning för barnen, men tänk hur det hade varit om jag hade varit hemma på heltid!
Tack vare att min man var hemma mellan 4 och 3 dagar i veckan så klarade barnen omställningen ganska bra. Fortfarande klarar jag inte av barnen själv några längre stunder, så de är på dagis och fritids medans min man arbetar. Kan tala om att det är fruktansvärt att inte klara av barnen själv, men jag måste låta min kropp läka. Dock är bandet mellan mig och den yngste fortfarande inte vad det var innan. Jag tror att det kan vara liknande för pappor, att bandet inte riktigt blir det samma som för mammor, om de inte kan vara hemma i alla fall en del.

Tack för ett bra svar. Det var igentligen det jag var ute efter. Ett rakt svar varför man väljer på ett visst sätt. Jag har aldrig sagt nåt om att andras val är fel..ville bara veta.

KiaL

Äldre 8 Feb 16:35

#67

Tow2Mater skrev 2012-02-08 15:24:06 följande:

Reglerna om delad vårdnad borde ändras så att det sker automatiskt, och inte genom mammans godkännande. Pappor diskrimineras idag med den lagen.

Det är ju inte heller bra...Och när vi skulle vara föräldralediga så var det faktiskt så att det var pappan som skulle SKRIVA ÖVER sina dagar till mig inte jag som bestämde att han skulle göra det. Hälften stod redan på honom.

Tow2Mater

Äldre 8 Feb 17:03

#68

KiaL skrev 2012-02-08 16:28:00 följande:

Men att det ska va så svårt att förstå vad jag menar. Jag undrade varför det är mammor som VILL jobba istället för att va hemma om de kan. Jag har nämligen hört några mammor som faktiskt tyckte det var skönt att slippa va hemma efter typ 6 månader..Inte att de tyckte det var kul att pappan också ville dela tiden.

Men vad är så svårt att förstå med det; man kanske tycker det räcker bra att träffa barnet innan och efter jobbet och under helger och sjukdagar och klämdagar och semestrar, egentligen jobbar man ju inte så himla mycket om man ser det över ett helt år. Man kanske värderar andra saker också, och det kan vara jobbigt att vara hemma med en liten - vuxenkontakten man får via jobbet blir lidande för många. Oppna fsk passar inte alla. En fd jobbarkompis tyckte det var nerverande att umgås med andra mammalediga vars hela värld tycktes cirkulera runt och falla sammman med ett barnvagnshjul som gått sönder. För att inte tala om ifall man måste vända på slantarna för att få det att gå runt - det blir jobbigt i längden.
Själv jobbade jag efter ca 2 månader av olika anledningar, så jag vet inte hur folk klarar av att vara hemma ett helt år eller mera, jag har inte provat. Vi är olika som individer helt enkelt. En hel del som jobbar uttrycker ju att "det är som semester att vara på jobbet då man har barn", så det är val inte svårt att förstå att en del inte vill vara hemma länge med barn - det kan vara jobbigt. Dessutom kan det ju handla om ekonomi, man tjänar bättre om man jobbar.

Prospero

Äldre 8 Feb 17:25

#69

Svarar för mig själv; jag tyckte inte bebistiden var kort, jag tyckte den var väääldigt lång och det var skönt att börja jobba efter 5-6 månader. Saknade vuxenkontakter och tycker jobbet är roligt så det var inget konstigt. Har alltid jobbat deltid så det blir gott om tid över att träffas ändå.

KiaL

Äldre 8 Feb 19:37

#70

Prospero skrev 2012-02-08 17:25:17 följande:

Svarar för mig själv; jag tyckte inte bebistiden var kort, jag tyckte den var väääldigt lång och det var skönt att börja jobba efter 5-6 månader. Saknade vuxenkontakter och tycker jobbet är roligt så det var inget konstigt. Har alltid jobbat deltid så det blir gott om tid över att träffas ändå.

Tack för ett bra och ärligt svar. Det var det jag ville ha.

KiaL

Äldre 8 Feb 19:45

#71

Tow2Mater skrev 2012-02-08 17:03:14 följande:

Men vad är så svårt att förstå med det; man kanske tycker det räcker bra att träffa barnet innan och efter jobbet och under helger och sjukdagar och klämdagar och semestrar, egentligen jobbar man ju inte så himla mycket om man ser det över ett helt år. Man kanske värderar andra saker också, och det kan vara jobbigt att vara hemma med en liten - vuxenkontakten man får via jobbet blir lidande för många. Oppna fsk passar inte alla. En fd jobbarkompis tyckte det var nerverande att umgås med andra mammalediga vars hela värld tycktes cirkulera runt och falla sammman med ett barnvagnshjul som gått sönder. För att inte tala om ifall man måste vända på slantarna för att få det att gå runt - det blir jobbigt i längden.
Själv jobbade jag efter ca 2 månader av olika anledningar, så jag vet inte hur folk klarar av att vara hemma ett helt år eller mera, jag har inte provat. Vi är olika som individer helt enkelt. En hel del som jobbar uttrycker ju att "det är som semester att vara på jobbet då man har barn", så det är val inte svårt att förstå att en del inte vill vara hemma länge med barn - det kan vara jobbigt. Dessutom kan det ju handla om ekonomi, man tjänar bättre om man jobbar.

Jag TYCKER att det är svårt att förstå. Och det står jag för. Jag utgår ju från mina känslor och hur jag ville ha det. Vet att vi alla är olika. Men på nåt sätt så känns det som om det är fler mammor idag som hellre jobbar än är hemma än vad det var för 10 år sen. Karriären för många har blivit så viktigt att många..( enligt mig) skyndar sig tillbaka till jobbet tidigare än vad de kanske måste..

Och som sagt så tycker jag att det är självklart att man gör som man själv tycker är bäst. och att pappan ska vara lika mycket delaktig. Dock kommer jag aldrig kunna hålla med om att det är trevligare att jobba än va hemma. Jag skaffade ju barn för att jag ville va med dem och var införstådd med att det inte är en dans på rosor. Så varje vaken natt, varje nerbajsad blöja, nerspydd tröja och konstant amning är för mig är 100 ggr bättre än att jobba..det kommer jag ju kunna göra resten av livet när barnen är stora.

Pemberly

Äldre 10 Feb 23:07

#72

Jag jobbade 10-20 % när min son var 2-4 mån och sen har jag och maken jobbat 50% var drygt ett år nu. Jag ser det inte som att jag väljer jobbet före min son utan att jag väljer både och. Både jag och min man får behålla kontakten med arbetslivet och vi får båda mycket tid med vår son. Jag gillar mitt jobb och skäms inte för det. Jag tror att jag är en bättre mamma av att jobba en del. Sen tycker jag att det är jätteviktigt att pappan och barnet får mycket tid med varandra också så även om jag inte gillade mitt jobb skulle jag ändå aldrig ta hela föräldraledigheten själv. Om en förälder stannar hemma länge innebär det ju automatiskt att den andre får sämre möjlighet att få en nära kontakt med sitt barn (om man inte har drösvis med pengar på banken så att man har råd med att båda är hemma hela tiden, men det är ju inte möjligt för de flesta)

KiaL

Äldre 10 Feb 23:53

#73

Jo men Pemberly..du har valt både och enligt dig och det är ju bra. Min undran gällde de som tyckte det va skönt att INTE va hemma mer än 6 månader. Och ja fortfarande så tycker jag att båda föräldrarna ska vara delaktiga.

Har ändå svårt att förstå hur man kan vilja arbeta heltid efter så kort tid hemma om man kunde lösa det på annat sätt med delad ledighet? Och det är så jag känner det. Utgår från mina känslor. Tycker inte att nåt är rätt eller fel. Själv ville jag knappt vara borta från mina barn några timmar om dan när de var så små. Gillar att jobba, det är inte det men det känns som om det går före så mycket annat i livet idag.

Fiffi79

Äldre 11 Feb 19:50

#74

Håller inte med om att den ena föräldren inte skulle komma barnet nära för att den inte är hemma. Pappan till mitt barn har inte varit hemma alls på grund av att han bytte jobb när han skulle vara hemma så vi fick ändra på det men "trots" det så har han superbra kontakt med vår dotter och hon älskar verkligen sin pappa och han har nog varit mer populär än mig flera perioder.

KiaL

Äldre 12 Feb 02:21

#75

Fiffi79 skrev 2012-02-11 19:50:49 följande:

Håller inte med om att den ena föräldren inte skulle komma barnet nära för att den inte är hemma. Pappan till mitt barn har inte varit hemma alls på grund av att han bytte jobb när han skulle vara hemma så vi fick ändra på det men "trots" det så har han superbra kontakt med vår dotter och hon älskar verkligen sin pappa och han har nog varit mer populär än mig flera perioder.

Samma här. Jag var hemma hela tiden med alla tre barnen för att jag ville och min sambo tyckte att det var bra eftersom han hade svårt att va ledig då han skötte ett företag. Men då han var ledig så spenderade han den tiden med barnen och de står sin pappa mycket nära..

Pysse

Äldre 12 Feb 14:19

#76

Jag var hemma 8 veckor efter förlossningen, sedan började jag jobba heltid igen. Hade nog blivit tokig om jag skulle varit hemma längre. Min man var hemma på heltid ett par månader till - sedan började han jobba halvtid på kvällar och helger. På så vis kunde vi dra ut på föräldraledigheten i 3 år.

Gbgsmamma

Äldre 12 Feb 20:53

#77

När man har en väldigt tydlig uppfattning om vad man själv vill är det ofta svårt att förstå hur andra kan tycka helt annorlunda. Själv var jag långt före min dotter föddes säker på att jag ville börja jobba halvtid så snart som möjligt och dela ledigheten med hennes pappa. Dels betyder jobbet mycket för mig och jag skulle ha svårt att bara släppa allt i närmare ett år men framförallt ville jag vara tillsammans med min dotter när hon var stor nog att kommunicera och göra mer än äta och sova. Jag kan inte förstå att så många mammor nöjer sig med att vara hemma med spädbarn och låter pappan ta över när det börjar bli verkligt roligt....

Påtvingad föräldraledighet.

INNEHÅLL