Pappa med hjärntumör
Är det nån mer som har erfarenhet av en förälder med hjärntumör?
Är det nån mer som har erfarenhet av en förälder med hjärntumör?
Min mamma har 2 tumörer, meningiom eller vad dom heter.. enl läkarna är det godartat, men jag tycker att det är konstigt med 2 stycken. Båda sitter på svåra ställen att operera bort men, så mamma får gå på koll en gång i halvåret för att se att de inte växer.
Tumörerna upptäcktes för 4 år sedan efter att mamma tappat syn markant på ena ögat, det visade sig att synfelet inte berodde på tumörerna, men det var ju bra att hon blev skickad till ct hjärna ändå så hon kan påbörja behandlig i tid om det skulle behövas.
Jo han lever idag som tur var så gick allting bra, han fick börja om från början med allt. Idag klara han sig bra själv men jag ha varit mycket med pappa vi ha varit iväg mm man vet aldrig när det vänder :/ olika operationer ha det blivit genom åren.. Men jag e glad att han överlevde jag hade ingen koll va som hände när jag va lite var bara 10 när de hände. Men han e glad att han fick uppleva att bli morfar som han älskar till mkn lille son på 2 månader :)
Det e hemskt att de drabbar så många :( Styrke kramar!
Min pappa hade en hjärntumör. Du får gärna inboxa om du har frågor.
Hej
Har vänner omkring mig som tyvärr har gått bort pga denna typ av tumör
En länk kan jag ge dig
http://www.causes.com/causes/272741-brain-tumour-awareness
Hej Sajja!!!
Hur går det för dig och din far? Jag beklagar verkligen. Denna sjukdom är hemsk då personlighetsförändringarna kommer:(..
Min mor har också en sådan GBM 4 sedan snart 7 månader. Men enligt läkarna är hon pigg och så. Inga funktionsnedsättningar förrutom lite balans än så länge.
Men detta är mycket riktigt en sjukdom som drar med hela familjen i ett ekorrhjul :(
Då personlighetsförändringarna kommer hela tiden...
Har du några frågor är det bara kontakta mig med.
mvh
Min mamma dog av en hjärntumör i augusti 2010.
Hon vaknade en morgon och kände sig yr, hon sökte läkare och blev sedan runtskickad och till slut upptäcktes en svullnad på hjärnan som tyvärr var en tumör.
Vi förstod med en gång att det skulle sluta illa, då den inte gick att operera utan hon fick endast strålning.
Hon blev aldrig sig själv igen efter diagnosen, eftersom hon blev deprimerad och även med medicinering mot det så var hon så avtrubbad känslomässigt att vi aldrig fick tillbaka vår underbara, glada och pigga mamma.
Under ett års tid levde vi med sorgen att vi skulle förlora henne, att leva med någon man vet ska lämna en är tortyr och det är inget jag någonsin skulle önska att någon behöver uppleva.
Ta hand om er TS, jag tycker du gör rätt i att vara nära din pappa så mycket du kan, vill och orkar.
Förlorade min underbara pappa under natten som gick:(
Han hade ett GBM grad 4 och överlevde 9 månader.Han blev opererad och strålad.
Det är en fruktansvärd sjukdom
Min pappa ramlade ihop när jag var 17 (2012), och idag (3 år senare) fungerar inte hans högra arm efter operation. Men han lever och kämpar varje dag för att få igång en vardag.
Det har varit jobbigt, min mamma tog inte situationen så bra så jag var ensam ansvarig för hushåll och mående hos familj. Mitt största tips är att bara orka dag för dag.