Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Kan du överhuvudtaget förstå hur smärtsamt det var att förlora dig? Du var mitt livs stora kärlek. Du var så ambivalent. Du överöste mig med kärlek, för att sedan dra dig tillbaka, för att sedan överösa mig med kärlek igen. Tillslut valde du att gå. Kan du förstå vad det gjorde med mig? Jag väntade hela livet på den rätta och jag trodde att det var du. Trots att du velade hit och dit och jag hade på känn att det skulle bli såhär, så höll jag hoppet uppe hela tiden. Jag ville aldrig sluta tro på att det kunde bli vi för evigt. Jag känner mig så korkad nu att jag trodde på det. 
Det värsta av allt, var att du gick vidare så snabbt. Det har gått ett år och jag har ännu inte läkt, medan du gick och förälskade dig i en annan några veckor efter vårt uppbrott. Du påstod att uppbrottet från mig var jobbigt och att du skulle sakna mig. Hur ska jag kunna tro på det? 
Jag jobbar på att gå vidare. Jag saknar inte dig längre, jag saknar bara känslan du gav mig. Jag saknar inte alla svek du utsatte mig för, men jag saknar lyckoruset jag fick av att vara med dig. Det här är mitt avsked. Jag vill aldrig mer vara i närheten av dig. Jag vill förtränga din existens. Hädanefter tänker jag fokusera på att må bra och att träffa någon som behandlar mig så som jag förtjänar. 

Så många lite ledsna inlägg här. Så här kommer mitt. 
Hästens år närmar sig. 2026. Det blir ett fint år. 

Till en på jobbet: 
Du är så fin. Så mjuk och varm framtoning. Modig. Stark.  Du hörs och syns, men på ett härligt sätt. Varje gång jag ser dig, eller hör din röst i korridoren eller i någon trappa, rusar mitt hjärta lite extra. Men det hör ju inte du. Du är vacker och jag attraheras av dig. För den du är. Synd att du inte verkar se det själv eller att du inte vill eller vågar släppa in mig. Tyvärr så skils våra vägar snart. Önskar jag vågade säga och göra mer. Men jag vågar inte mer. Men tycker om dig det gör jag. Hade gärna lärt känna dig mer. Men nu lämnar jag över bollen till dig. Om du passar den tillbaka framöver blir jag glad. Om inte. Så fattar jag och det gör inget. Allt gott till dig iallafall du härliga person. 

Till elaka människor: 
Kan ni inte bara se över era egna beteenden? Att ni själva inte mår bra och sitter och försöker projicera det på den eller dom ni valt ut att mobba eller psyka? Ni är små människor. Väldigt, väldigt små. Ni förtjänar egentligen inga rader alls. Det ni håller på med är sjukt! Så sjukt! Men vet ni vad: jag tror på karma. Att allt elakt, fult och beräknande  - en dag slår tillbaka till en själv. 
Det förtjänar ni iaåfall för ni är inte riktigt kloka. 

Till alla som läser: 
Gott nytt år och jag hoppas ni alla snart får ett fint nytt år. Ett  fint, modigt &  starkt år ♥️ 

Kan du inte röra mig en gång till? Jag vill känna din hud mot min och din magiska doft. Du är min livs kärlek och det sorgliga är att jag aldrig kommer kunna älska någon annan som jag älskar dig. Vill du inte måste du alltid vara avståndstagande mot mig.   

Hur vet jag när du är redo?