Min son blivit "klängig" igen

Min son har sedan födseln (han är snart 8 veckor nu) haft ett enormt behov av närhet som så många små.
Under hans första 4-5 veckor klarade han max av att ligga själv i 30 sekunder utan att börja gråta och skrika.
Detta resulterade ju i att vi ständigt fick gå med honom i bärsjal eller ha honom på armen.

Vecka 5 hände det dock någonting, helt plötsligt kunde han ligga själv och studera något i kanske 15-20 minuter i stöpet!  Jätteskönt, då kunde jag passa på att gå på toaletten eller bre mig en smörgås i fred...
Dag för dag blev han allt bättre på att vara själv tyckte vi. 

Men nu den senaste veckan har han blivit så där "klängig" igen, gråter en massa om han inte blir upplyft och buren överallt.

Är det fler som känner igen sig i detta? Känns som ett kliv tillbaka i utvecklingen... Hoppas det går över snart!