Två för tidigt, den tredje då?

Jag har en annan fråga. Eftersom du födde ganska många veckor för tidigt så är ju barnet lite mindre (vet inte om även huvudet är det då?!) 
Kanske en liten personlig fråga, men sprack du då? Mindre? Ingenting alls?  

Jo huvudet är väl lite mindre, fast det där är individuellt. Dottern som kom i v 35 hade större huvud och vägde 500 g mer än sonen som kom i v 36. Jag sprack pyttelite med sonen (sydde 2-3 stygn, märkte ingenting av det och hade en toppenförlossning), dottern fick de plocka ut akut med kejsarsnitt tyvärr.

Okej! :) tack för ditt svar. Var bara av ren nyfikenhet! Skönt för dig med en så bra förlossning :)

Det beror kanske på varför du har fött förtidigt, men en del kvinnor kan helt enkelt inte gå tiden ut.
Nu är inte dina sådär jättetidigt födda så en vecka till tidigare kanske inte är hela världen.
Jag tycker du ska prata med en förlossningsläkare om dina funderingar. Själv valde jag att avstå fler barn, men mina är födda v 33 o v 29 o trean sa läkarna skulle komma ännu tidigare och det var inget jag var sugen på direkt.

Jag vet att jag haft tur jämfört med många som fått väldigt mycket för tidigt, har en kompis som fick i v 24 t.ex. Men min son höll på att dö några timmar efter födseln så han var klart påverkad av att han kom för tidigt. Dottern mådde bättre men det blev också en del mindre problem första tiden för henne. Så jag är faktiskt lite rädd för att få i vecka 34 nästa gång, eller 33, för det känns inte som att mina barn ändå varit det friskaste och starkaste när de kommit.

Det finns ingen förklaring, de hittar inga fel på mig. Både läkarna och min BM sa att det var helt övertygade om att jag kommer få för tidigt igen om det blir ett tredje barn. Men jag hoppas ju ändå att det ska kunna bli annorlunda, men kanske är det så att har man fått två för tidigt så betyder det att kroppen inte klarar av nio månaders graviditet?

Förlåt av mig, det var klumpigt skrivet, men allra allra oftast så mår ju barn födda i v 35 o 34 bra när de föds.

Du verkar ju vara som jag, som bara kan inte gå en hel graviditet. Och då är det ju en medveten chansning du gör om du vill bli gravid igen och frågan är om du tycker det är värt det. Det är en supersvår fråga som jag gissar att du och din man behöver stöta och blöta många gånger. 

Nej det är helt okej! Jag förstår din reaktion, det är verkligen sant att de flesta som kommer de mår helt prima. Jag/mina barn har haft lite otur.

Jo jag vet. Men jag vill ju verkligen ha ett till barn så jag är rätt säker på att det kommer bli så. Försöker bara förbereda mig mentalt så mycket det går. När jag väntade tvåan var den stora frågan: kommer hon komma tidigt eller ej? Nu känns det som att det med en trea kommer handlar mycket om HUR tidigt och vad kan man göra för att förebygga.

Hoppas att det ska vara möjligt att sjukskrivas i god tid nästa gång. Nu har jag varit igång tills dagen de föddes.

Vad har du fått för förklaring till att dina kom så tidigt? Hoppas de mår bra idag!

Jag har inte fått någon förklaring, det bara blir så. Den första som föddes v 33 mår som en prinsessa och har inte haft några problem förutom grav kolik första fyra månaderna. Nr 2 som föddes v 29 var väldigt mycket sjuk och det var väldigt jobbigt första två åren. Sen har det också visat sig att han har en skada i hjärnan så han har en hel del problem med grovmotoriken. Sen har han astma och ser dåligt också, men det är det ju andra barn som gör också. 

Nu kvalar jag egentligen inte in här, men jag svarar ändå;) Det kan ju ändå vara en slump. Jag har fyra barn och mina graviditeter har varit helt olika:

1:an är född i v.37 Havandeskapsförgiftning.
2:an är född v. 35 Normal graviditet i övrigt.
3:an kom v.40(!) Normal graviditet.
4:an är född i v. 36 Havandeskapsförgiftning.

2:an och 4:an drabbades av infektioner och vistades ett par veckor på sjukhus. 1:an var rätt slö som späd. På 3:an var det jämt full rulle.
 

Tack för ditt svar!Det var intressant läsning. Det ser så slumpmässigt ut, men det kanske är just en slump när och hur de kommer, och hur man mår.

Har de under upprepade tillfällen mätt mängden fostervatten och mätt cervix på dig?

Jag föder också förtidigt och har fött fyra barn. Nu vet man att det är pga försvagad livmoderhals samt att jag har på tok för mycket fostervatten så hinnblåsan "spricker" förtidigt. Vattenavgång alla gånger.

Tre av barnen kom "lagom" förtidigt, vecka 33, vecka 35 och vecka 36+. Ett av barnen kom 4 månader förtidigt och överlevde inte förlossningen.

Men kollar de dig noga på specialistmödravården kanske man kan se att det är nåt som gör att de föder förtidigt. Innan vi fick vår son som dog så sa de mest att, Jaja... du bara är en sån som föder förtidigt och man vet inte varför.
Men efter det gick riktigt illa för oss så kollade de också mig vääääldigt noga gången efter och då fick vi riktiga svar på varför.

Så min erfarenhet är att de kan många gånger ta reda på varför man föder förtidigt. Men de gör det inte.

Har en bekant som fick första och andra ca 1 månad för tidigt och gick över några dagar med trean.

Jag undrar samma. Dottern född i vecka 37 & sonen vecka 36. Båda var dock stora som nyfödda.
Men ska ja någon gång ha en 3:a så undrar man ju om man går tiden ut. 

Jag skulle bli så chockad om det hände mig! Men glad. Skulle så himla gärna få göra "färdigt" graviditeten i alla fall en gång. Du ger mig hopp! :)Min dotter var stor, 3,1 kilo i v 35. Sonen vägde 2,6 i v 36. Jag antar att vi inte kommer få några svar förrän vi är på smällen igen! :D

Tack för ditt långa svar. Första graviditeten gjordes inga särskilda koller av barnet, lite extra tillväxtultraljud eftersom att han alltid var liten osv. Med dottern nu så mättes cervix en gång, men det var väldigt tidigt i gravideteten, runt vecka 25 kanske? Då ingen påverkan. Fostervattnet har de aldrig mätt.

Med sonen startade förlossningen av spontant vattenavgång. Med dottern är det svårare att veta. Det gjordes en hel del koller på slutet eftersom att det upptäcktes att hon låg i säte. Sen fick jag värkar, låg inlagd en natt 4 dagar innan hon. Tror att vattnet eventuellt gick sen under helgen när jag var hemma igen, men jag var så ledsen så jag orkade inte åka in på ännu en koll. Jättedumt. Hon togs ut med akut snitt sen och då fanns det nästan inget fostervatten kvar (ca 1 dl).

Just det där är precis vad jag är orolig för. Att jag ska ha haft tur med barnen, att de kom så pass sent, och att jag med nästa bebis ska ha otur och så rullar allt igång i vecka 25 istället för vecka 35. Jag ska spara ditt svar så har jag något att gå på när det blir dags igen. För jag vill så gärna ha ett till barn!

Min dotter va 3500 & sonen va 3280, båda mådde bra & båda var ju till storlek fullgångna.
Men man märker de ju först om man blir gravid igen.