Hur kan man göra?
Heej,,
Jag och min sambo bor i lag. Men han har ett barn sen tidigare som nu är snart 4månader. Hon föddes även med klump fot. dvs,, att fötterna pekade inåt så hon måste gipsas en gång i veckan för senare operation. (som han sagt att han ville vara med på )
Det funkar sådär. I början bråkade biomamman mycket om att det var jag som styrde han och att jag sa att han inte skulle träffa sitt barn. Även barnet mormor skickade elaka sms till min sambo över att jag styrde han osv. Men det stämmer ju INTE! Så jag tog och åkte hem till henne och prata ut och betättade att jag ville att han skulle ha en god relation med sitt barn.
Efter det så var det ganska lugnt ett tag. Han var och hälsa på barnet varannan dag. Sen bröt det ut igen. Då var dom arg för att min sambo inte kunde ta sig loss från jobbet för åka med barnet och gipsa om det för att mamman hade ont i halsen. Han måste säga till ungefär en vecka innan han ska vara borta för att kunna få ledigt (hög se sång på hans jobb) Då börja biomamman och mormor skriva att han var en sån dålig pappa och man skulle ställa uppp i vått och torrt. Han var inte ens värd att få kalla sig pappa ens en gång. För han kunde minsann ta ut VAB och så. Sen har hon varit på han sagt att han skiter i sitt barn och så hela tiden och att han inte var välkommen dit om han inte skärpte sig. Och börja hota med att barnet klara sig minsann bara med henne för de hade hon ju gjort hittills. Men sen när han fråga om ha fick ha barnet över en dag så tvär vägra hon för att barnet kände inte honom för att han inte varit där på 2 veckor. Vad har han gjort för fel? Jo enligt dom så har han förstört samarbetet mellan dom för att andra lagt sig i. Som hans bror och vänner. Men hon själv har skrivit elaka saker på Facebook så hon har ju varit offentlig. Men att hennes kompisar och familj lägger sig i det spelar tydligen ingen roll. Sen skrev hon ett sms till mig och sa att om jag var den jag utgav mig för att vara så kunde jag stå för vad jag tyckte osv,, så jag svara så snällt jag kunde tyckte jag och sa i med de vad jag tyckte. Han har gjort så gott han kunnat tycker jag. På det hela så vägrar mamman att ge honom gemensam vårdnad. Så han har ju hela tiden ett utanförskap och allt ska ske på hennes villkor och han har inget att säga till om.
Sen så skriver hon sms och säger att han inte bryr sig om barnet för han har inte frågat när operationen var. Men efter som han sagt att han ville vara med på den, och det är mamman som åker på sjukhuset med barnet (hon är mamma ledig) så trodde ju han självklart att hon skulle berätta när hon fått en tid för operation. Men tydligen så skulle hon opereras dagen efter hon skrev sådär och hon hade vetat om tiden i 4 dagar och inte sagt nått. Så min sambo hade ju inte en chans att kunna ta ledigt och åka dit.
Jag kan då inte låta bli att bli skit arg. Men med efter tanke så är det kanske inte mitt problem? Jag kan tycka de efter som vi bor ihop. Missuppfatta inte. Jag har INGET emot barnet i sig utan hur mamman letar fel och gör dumma saker. Hur mycke kan man lägga sig i egentligen??
Oj det här vart långt och kanske lite svårt att förstå. Men skulle vilja dela mina tanka och kanske få synpunkter på det ur en liten annan synvinkel.