Aftonbladet skrev om en liten flicka som överlevde när hon föddes i vecka 21. Bör vi då kunna göra abort fram till vecka 22 (med tillstånd) eller ska vi ändra lagen nu när barn kan överleva tidigare än vad de trott?
Borde och borde...
Det beror väl på anledningen till aborten. Allt är inte svart eller vitt här i livet.
Att däremot gå och dra på beslutet så pass länge att man hamnar så långt in i sin graviditet innan man gör abort anser jag vara fel.
Att ev. upptäcka grava missbildningar osv. då tycker jag att det är okej.
Om barnet kan överleva utanför livmodern ser jag det som rimligare att man förlöser via kejsarsnitt och lägger barnet i kuvös om kvinnan inte längre vill vara gravid. Hon kan begära att fostret tas ut, hon kan inte begära att det dödas.
Varför lagändring? Lagen är redan utformad så att livsdugliga foster inte får aborteras. Jag litar på att beslut om aborter efter den tid då kvinnan ensam får fatta beslut (dvs då särskilda skäl krävs) fattas på goda grunder. I vecka 21, som var exemplet i trådstarten, och även veckorna innan krävs särskilda skäl och jag är övertygad om att de som får det beviljat verkligen har mycket goda skäl samt att lagen följs.
Att medvetet plocka ut foster och försöka få dem att överleva så tidigt låter som ett mycket dåligt alternativ då det kan ge bestående skador och handikapp.
Röstade inte, vilseledande frågeformulering, dåliga svarsalternativ.
Även om dessa foster/bebisar inte är tillräckligt fullgångna för att kunna räddas med några insatser, så är de i alla fall uppenbarligen tillräckligt utvecklade för att kunna kämpa emot döden ett bra tag utanför livmodern. Att ligga och försöka andas med igenklibbade lungor i en eller två timmar, och få ner precis så mycket luft att man lyckas överleva en timma måste utan tvekan vara förknippat med lidande och är helt oacceptabelt i mina ögon. Det lidandet som dessa få barn får utstå en timme eller två, eller en halvtimme eller en kvart, är tillräckligt för att jag anser att det ska vara värt det lidandet en kvinna behöver utstå för att tvångsomhändertas under sista delen av graviditeten, vårdas och tvingas bära klart barnet. Ja faktiskt.
Jag är helt för abort, oavsett hur många veckor det har gått.
Jag är helt mot abort och tycker det är vidrigt att vi i Sverige har en sådan fri abort politik och att barn som kan andas och leva får ligga och självdö, att det inte skulle vara något negativt...
Hoppas och tror att den svenska abortgränsen kommer förändras.
Adoption är ju ett väldigt bra alternativ i en sådan situation. Tycker du att en mor som får barn men inte vill ha det har rätt att dränka det tex eller kväva det med en kudde, låter väll rätt skonsamt och barnet var ju inte önskat av henne så bättre att det dör? För mig är det samma sak även om lagen inte säger så.
Röstar inte, eftersom jag är insatt i fallet med flickan som är född i vecka 21. I vissa länder, bland annat USA, räknar man graviditeten från befruktningsögonblicket, inte från senaste menstruation. I Sverige skulle vi alltså se henne som född i början av vecka 23, vilket gör att hon inte hade kunna aborteras enligt svensk lagstiftning.
Jag har själv en son född i vecka 28 och har fått ett missfall i vecka 20, så jag vet att gränsen mellan liv och död är hårfin. Även om jag hade haft världens bästa läkare till hands när min första graviditet slutade så hade de inte kunnat rädda vårt första barn, som hade kunnat bli vår lilla pojke om han hade fått vara i magen några veckor till.
Trots detta är jag helt för den abortlagstiftning vi har i Sverige idag. Jag tycker absolut INTE att man ska få döda livsdugliga foster, skulle man absolut ångra sig om föräldraskapet efter 22 fulla veckor så finns andra alternativ än abort, men jag anser det vara en icke-fråga eftersom det trots allt sker mycket få aborter av sociala skäl mellan vecka 18 och 22 och antalet inhemska adoptioner av spädbarn också är mycket litet. Även om vi som jobbar i skolan är dåliga på sexualundervisning så verkar de flesta inse att de är gravida så pass tidigt att de beslutar om de vill behålla eller ej långt innan den lagstadgade gränsen och i mina ögon är det en fullt tillräcklig anledning till att behålla den abortlagstiftning vi har idag.