Muntlig förberedelse

Det är i princip som det låter. Har man något alldeles avgörande papper kan man skicka in det eller förevisa det på plats, men det är INTE frågan om någon fullständig process, utan precis som det låter ett förberedande möte där parterna får gå igenom sina ståndpunkter och den fortsatta processen kan planeras in. 

Ibland försöker rätten hitta en en lösning som båda partenra kan acceptera, dvs en frivillig överrenskommelse, för att få slut på processen. Rätten kan piska parterna rätt hårt för att de ska komma överrens.

Det är lite tråkigt, jag har bevis som är ganska avgörande i mitt fall. Det är så pass tung bevisning att mitt ombud sa att vi skulle inte bara yrka på boende utan även vårdnaden. Mitt ex har ljugit om det mesta och förfalskat mina underskrifter på diverse papper. Hon har även ljugit för socialtjänsten och FR. Börjar ha allvarliga misstankar på att exet är en patologisk lögnare. Hon lyckades t.o.m ljuga för socialen fast socialen satt med motbevisen i handen. Hon är extremt manipulativ, men nu har jag som sagt bevis på detta beteende två år bakåt i tiden. Men det är som sagt skriftligt. Och ett av dokumenten är ett skrivet brev av henne där hon erkänner psykiska besvär.

Jag / vi var på en muntlig förhandling i förra veckan. Vår son  fyller två i juli och pappan hade yrkat på fr-må + en dag med övernattning den andra veckan.

Endast en vecka ville han ha på sommaren, i övrigt ville han att "vardagsschemat" skulle gälla.

Han och hans ombud hade innan förhandlingen skickat in tre på varandra följande inlagor fulla med lögner, förtal och rent skit som man blev mörkrädd av att läsa. Första känslan var att gå till motattack och ta med bevis på att det som skrevs inte stämde - vilket det fanns massor av!

De hade även med ytterligare en ny inlaga till förhandlingen.

Mitt ombud var klokt, och hade bara lämnat in ett avtalsförslag, utan några som helst personliga påhopp - och sa till mig att jag inte skulle tänka på att försvara mig eftersom jag hade rent mjöl i påsen. Samt att vi skulle spara den pärmen till en ev. huvudförhandling i stället.

Rådmannen inledde med att kommentera att den från pappans sida "rikliga"  informationen inte hade med umgänge att göra och att han inte tänkte ödsla tid på detta , utan ägna tiden till att komma fram till ett schema.

Han kommenterade även att han inte förstod vad vi gjorde där eftersom vi redan låg så nära varandra att detta borde gå att förlikas, (vilket även mitt ombud redan erbjudit ett flertal gånger vilket de avböjt.)

Sedan fick vår ombud redogöra för situationen, och även vi om vi ville. Han skickade sedan ut mig och mitt ombud för att tala separat med pappan och hans ombud.

Detta upprepades tre gånger tills vi- via rådmannen - kunde komma fram till ett vardagsschema som vi kunde leva med. (Varannan fr-sö + en dag i den andra veckan, lika länge under fyra av årets lov. 

På slutet blev rådmannen förbannad eftersom han då upptäckte vad som var på gång när vi inte kunde enas om sommarumgänget.

Pappan ville att jag skulle få ta 3 veckor på sommaren, varav 2 sammanhängande. Själv ville han ha barnet under en vecka med fyra övernattningar. I övrigt ville han att vardagsschemat skulle gälla året runt! Och att barnet då skulle vara sporadiska lämningsdagar under sommaren på dagis dessutom för att vardagsschemat skulle gälla.

Mitt förslag var att han i stället kunde ha sonen ( som är ledig från dagis hela sommaren )  helt enligt eget förslag under samtliga sommarhelger sammanhängande.

Jag kör då in barnet till Stockholm eftersom jag bor på landet under sommaren med vårt barn och hans större halvsyskon.

Mitt erbjudande blev i stället att han gärna får ha honom flera helger i rad om han så önskar eftersom jag är ledig med mina barn hela sommarlovet. Då får han träffa sin pappa både kontinuerligt och sammanhängande under hela sommaren.

Pappan satt bara och hummade och menade att det blev plötsligt "svårt att planera" osv. Om han skulle resa bort osv. ( Han hade i sina skriftliga inlagor påpekat att han endast kunde ha sin son under en vecka eftersom han inte hade möjlighet att ta mera semester)

Det slutade med att rådmannen i princip skällde ut pappan och sa att varken han själv eller någon annan för den delen - skulle tilldöma ett vardagsschema på sommaren och att det orimligt att jag skulle köra 16 mil varannan vecka för att barnet skulle tillbringa en enstaka övernattning med pappan (16-08,30)och sedan gå på dagis. Det var då det uppenbara gick upp för honom - att pappans syfte till stor del handlar om att sabotera för mig och vårt "andra" liv.

Han förhörde även pappan och ombudet kring vad de såg för fortsättning om vi inte kunna förlikas. Hans ombud sa att "nog ska vi kunna enas". Då röt rådmannen åt henne att "vad gör ni då här!" Medan pappan satt på sitt håll och med hög röst tjöt "huvudförhandling"!

Det slutliga resultatet blev att han senast den sista april ska anmäla hur han vill träffa sonen. Han har då rätt att träffa honom under sex helger från skolavslutning till terminstart. Två förlängda med fem dagar och fyra övernattningar, resterande sedvanliga fr-sö.

Om han väljer samtliga helger, är det jättebra för sonen, samt med bieffekten att jag får egen semester eller mera tid med de andra barnen. Väljer han mindre tid, är det inte till sonens bästa. Men å andra sidan får jag mera obruten semester och skön tid med alla barnen tillsammans.

Rådmannen hade humör och var tuff - men det kändes oerhört skönt att kunna gå därifrån med ett domslut - och slippa utredningar, vidare förhandlingar, huvudförhandling. Det var jobbigt nog detta tyckte jag!

Att sedan pappan redan samma dag börjar mailbomba mig med en massa otrevligheter - ja, vad hade jag för idiotisk fantasi? Att han iom ett spikat schema skulle börja bete sig normalt?

I hans värld låter det säkert att han har fått "strida" för att få träffa sitt barn och "fått" dra det till rätten. Det är ju en bra historia att berätta när jag hela tiden via FR velat att de träffas mera och mer kontinuerligt. Att vi skulle samarbeta för barnets skull och lägga allt gammalt i graven...men det går ju inte när den ene hatar fortfarande efter så här oerhört lång tid. Han vägrar fatta att jag gjorde slut under graviditeten och att det i hans ögon förstört hans liv osv.

Nej, han fick inte sin blodtörst stillad eftersom det förlikades och han inte kom till en hetsig huvudförhandling där han kunde väsa för hela världen vad hemsk jag är?

Att han dessutom blev "näpsad" av rådmannen som såg igenom hans flertal mycket märkliga förslag och utläggningar (finns inte plats för det här). var väl droppen av smädelse att ta. Så hans fortsatta mail kanske jag får leva med tills nästa gång hans trakasserier går över gränsen igen så jag får stänga min mail för tredje gången. 

Men hur som helst så behöver det inte gå vidare om man lyckas att med rådmannens hjälp förlikas direkt vid den muntliga förhandlingen. Visst, man kan ta med sina pärm, men de är bara intresserad av ett schema för barnets bästa - precis som det bör vara. 

Försök att mötas, vara neutral, saklig och inte bli upprörd av något de säger. Säger de idiotiska saker och kommer med falska anklagelser eller utbrott - håll dig bara lugn. Se det som en vind som sveper förbi och inte berör dig.

Gå inte till motangrepp utan tala för barnets bästa, inget annat.

Kan du inte hålla dig lugn, var tyst och låt ombudet tala för dig.

Det som slänger skit framstår inte som direkt seriös, eller hur?

Och försök låta det stanna där och inte gå vidare.

Mitt ombud sa bara att hon ville gå dit med ett umgängesförslag som kunde stadsfästas via dom och att vi skulle gå ut genom dörrarna med ett schema i handen. Och det var precis var som skedde. Mitt ombud var mycket bra, klok och till stor hjälp för mig :)

 

Tack för dina kloka ord, "Avklarat!" De har hjälpt mig jättemycket!

Skall precis till muntlig förberedelse och har känt mig orolig i flera veckor. Efter att ha läst ditt inlägg känner jag mig lugn. Har föresatt mig att ta det lugnt oavsett vad pappan kommer med för mystisk bevisning och krav. Skall fokusera på att vi hittar en lösning för barnen och skulle det komma påhopp kan jag nu tänka på din liknelse att det bara är en vind som sveper förbi mig.

Tack än en gång! Önskar dig allt gott med barnen!

Vad skönt att det ordnat sig och ni fick ett dmbeslut. jag ska på muntlig förberedelse, och gjorde det mest för att pappan inte håller sina tider och kommer med ursäkter då han vid FR sagt att han vill ha dom halva tiden. Så jag förstår dig fullstädningt att han nu känner sig stolt att tagit sig till rätten för umgänge med sitt barn. precis samma här då vi varit på FR och pratat emellanåt, och jag vill att han träffar barnen mer men det är hans sammarbetssvårigheter som hindrar det. det har varit tyst i 3 månader, och vi ska till rätten 2 april. :) 

Skriver för att föra till favorit.

Bra skrivet Avklarat! Att kasta skit på varann hjälper ju inte barnen.