På vilket sätt ska jag föda mitt 3:e barn?!

Flisan - precis som dig så var man normalt spänd inför första förlossningen.. Inför andra så var jag ändå positiv, rädd också
Såklart,, hade gått i samtal och kände mig ganska peppad.. Sen så ångrade man sig som sjutton :( nu vill jag inte att det ska bli samma igen!

Jag hoppas verkligen på att få en någorlunda positiv upplevelse av förlossningen denna gång. För mig är igångsättning det bästa, det är jag övertygad om. Visst kan förlossningen bli längre men jag känner att jag måste ha alternativet att få bedövning.
Med min sista en timmes skräckförlossning i minnet vågar jag inte riskera att bara vänta ut det hela........ Just detta att man kan sätta eda och sedan sätta igång det hela känns tryggare föör mig. Sedan vill jag att det ska ta längre tid denna gång. KS är verkligen inget jag vill utsätta mig för frivilligt, så myecket vet jag.

Är i v.24 nu så det börjar bli mer och mer verkligt att jag verkligen ska få barn...... jag måste ju liksom få ut bebisen på ett eller annat sätt och många timmars våndan varje natt är det just nu.

Något som var otäckt vid min förra förlossning var att jag vart så påverkad att jag inte kunde ta till mig sonen när han kom ut. Jag ville bara att de skulle ta bort honom och det tog flera dagar innan jag kunde ta honom till mig. Vill inte vara med om det en gång till och jag är helt säker på att det var den traumatiska förlossningen som var orsaken.

Här och nu - nej inte att jag inte tog snitt ångrade jag inte med andra barnet, utan att jag inte stod på mig mer och fick mer hjälp, som denna gången. Kanske hade valt igångsättnin och fått en bättre upplevelse.. Nu känns det som att det inte finns nått som hjälper alls :((

Starliight: Jag hoppas att vi båda får en bättre upplevelse denna gång. Jag kunde inte heller stå på mig under min andra förlossning, kände noll stöd från BM osv. Det kanske du skrivit innan men när ska du ha?

Sitter och försöker förbereda mig...börjar bli supernervös! OM dom säger nej, orkar jag kämpa mer? Jag vill bara se fram emot min bebis.

Börjar bli nervös!! Antingen är läkarn inställd på nej eller så går det prata med henne

Håller tummarna!

Känner verkligen igen mig.

Har försökt föda vaginalt två gånger men kommer av någon anledning inte igång.

Första gången försökte de i tre dygn att sätta igång förlossningen, det sluta i urakut snitt 42+1. Panik och stor sorg över att ha missat själva förlossningen då jag blev sövd.

Andra gången gick jag i en månads tid och "masserade livmoders tappen" och en massa jox vägrade bli igångsatt denna gång,42+2 hade inget hänt och de blev då ett planerat snitt som i sig var väldigt lungt och fint. Tyvärr blev det en massa komplikationer efteråt och jag låg på kk i tre veckor.

Detta är mitt tredje och sista barn. Vaginal förlossning är inte möjligt denna gången. Allt jag önskar är att få ha en lugn säker och trygg förlossning. Inte minst för min familjs skull. Själv är jag är orolig för förlossningen, min man livrädd.

Hoppas innerligt att ni får de förlossnings alternativ ni vill ha.

Jag håller på alt 4.... =P

Är oxå rädd för förlossning... Har två vag tidigare...

Är i samma sits, och som det känns nu vill jag inte alls föda tredje barnet vaginalt. Har två  förlossningar som gick på ungefär samma sätt bakom mig och är nu otroligt rädd för slutskedet på förlossningen, vill verkligen inte föda med sugklocka/yttre press och en massa värkstimulerande igen.

Tycker också att alternativ fyra känns som det bästa! :)