Varför har vissa av er kvinnor som lever med en man som har barn sedan innan sådant problem med att det faktiskt finns en mamma till barnen med i bilden?

Jag tycker också att det är mycket vanligare att Bion inte kan acceptera den nya Bes:sen - inte tvärtom! En BES stannar oftast kvar i en relation av ren kärlek till sina nya partner, trots Bion alla försök till att splittra upp och använda barnen som vapen. Det är oftast Bion som är den bittra, avundsjuka och osäker på sin egen mammaroll när BES:sen träder in och får det att fungera bra med hennes barn!
De Bio's som kan se Bes:sen som en tillgång för barnen - GRATTIS till ert hälsosamma och medvetna tänkande!!! 

besmamma.wordpress.com 

Jag hade inget problem med biomamman alls i början, mitt hat mot henne kom när hon började snacka skit om mej inför barnen och vända dom emot sin egen pappa!

men TS...det tror jag inte så många kvinnor gör....
Jag tror de flesta normala kvinnor VILL att allt ska fungera...men det är j-t svårt, för bio-mammor kan vara riktiga monster, faktiskt, det är sant!

I mitt fall har det aldrig fungerat och det p g a en bio mamma som aldrig har varit intresserad av att skapa kontakt med mig överhuvudtaget...kan bero på att hon och min sambo själva har haft väldiga problem med sin dotter i många år men blundat för allt och tyckt att det varit fel på mig och min dotter...
Idag har min sambo bett om ursäkt men hon har aldrig hört av sig...hon lever nog fortfarande med skygg-lappar. 

 

Har inga problem med min pojkväns ex och relationen mellan dem och deras son. Har själv en dotter med mitt ex och förstår därför att viss kontakt måste man ha.

Tja när det gäller problem med mamman, så var det svårt att inte ha problem iom att hon skapade sådana "bara därför att".
Så när den yngsta fyllde 18 så kapades kontakten totalt med henne.

Jag håller me dig oxå till en viss del. Jag bor med min sambo som har ett barn sen tidigare, och där har de skurit sig rejält mellan mig och barnets mamma. Hon lägger sig i saker hon inte har me att göra, hon e otroligt dryg mot mig just EFTERSOM HON HADE MIN SAMBO FÖRST (så ursäkta men jävla barnslig), allt ska ja på hennes villkor annars blir de sånt jäkla bråk så du anar inte, hon gör allt för att va hemma hos oss så mycke de bara går, telefonerna låter i ett för hon letar efter saker för att få ringa osv. Såna saker gör att de blir mer o mer infekterat. Självklart har barnen både en mamma o en pappa, ja har sj två barn sen tidigare o ja vet att de inte behöver va på de här sättet!!, men de finns ju ingen gräns här o då BLIR de svårt!!  

Jag har inga problem med att bonusarna har en mamma. Hon har däremot probem med att jag finns i hennes barns liv. Jag har jobbat hårt för att anpassa mig till den nya situationen, för att skapa fina relationer till bonusbarnen och för att hitta min roll i den nya familjekonstellationen. Men det spelar ingen roll hur mycket jag anstränger mig för hon kommer ändå alltid att hata att jag finns. Så är det bara.

Jag har aldrig försökt utesluta henne på något sätt. Det är hon som försöker utesluta mig från det som blivit min familj (tack gode gud för att min sambo står upp för mig och oss och tar alla fighter och bråk med henne så att jag slipper!). Nu blir snart familjen större och jag bara hoppas att vi får ha den lyckan utan att hon ställer till med nya bråk.

Jag har gråtit många tårar pga hennes elakheter och utspel, men det hjälper mig inte heller. Just nu försöker jag bara glömma att hon finns så jag ska slippa bli sårad och vara ledsen.

Jag blir irreterad på ts fråga faktiskt! Att vara bonus verkar innebära att man har problem med biomamman om man inte gör allt som hon vill och går och lägger sig i ett hörn och dör --(för hon var där först)
Jag är inte en revirpissande person utan blyg och försiktig, ändå är jag ett abnormt hot för henne. Hon gör påhopp mot min man och är direkt kränkande. Hotar med allt möjligt om hon inte får som hon vill. Kan villigt erkänna att jag inte gillar henne, framförallt i hennes mammaroll och sättet hon är mot maken. Det är därför jag inte gillar henne. Inte för att maken haft förhållande förut, för han har haft massor av förhållande förut, men få av dem är kränkande mot oss som familj och gör illa barnen. Det är så otroligt frustrerande att se på hur hon förstör för svartsjuka och revirpinkeri på maken och barnen. ---Jag är inte mamma och vill inte vara deras ungars mamma så slappna av bruden. Att maken inte vill umgås med dej är pga av att han är omgift och vill umgås med sin familj och tycker du är kränkande, inte pga att jag sitter och förbjuder honom (detta önskar jag att jag kunde säga)

Oj jag kan säga som varit med om det också att jag verkligen VILL att det ska fungera. Herregud man har ju valt att bli en stor del av varandras liv (för det blir man ju ändå..). Visst vill man att det ska funka. Men det är inte alltid det går så enkelt, det var ju inte direkt så att jag valde exet.
Jag har själv mött en hel del svartsjuka från exet, jag har själv också varit svartsjuk. Men jag jobbar på det och det blir lite enklare. Men det krävs ju att man är två personer som möts på hälten.
Låter som du har haft himla tur, var glad över det! För alla människor är inte enkla att ha o göra med..  

Jag behöver inte låtsas som att min bonusdotters mamma inte finns.

Jag märker nämligen knappt att hon finns.

Den kommunikationen sköter pappan & hon & klarar alldeles utmärkt utan min iblandning.

Varför skulle de inte?

Utefter det har hon & dottern sitt liv när dottern är där. Sen har vi vårt liv.

Jag tycker inte det är fel på ngt sätt.

För mig handlar det om att respektera varandras familjer & levnadssituation.

Jag kan bara hålla med alla att jag tycker snarare det oftare är biomammorna som har problem och gör det komplicerat. Är lyckligtvis inte drabbad själv men har sett en del i umgångeskretsen. När den nya partner gör allt för att vara till lags och sätta sig själv i andra eller tredje hand, allt för att tänka på BARNENS bästa, så finns det något bittert ex i bakgrunden som bara verkar tänka på sig själv.

Det är fan inte lätt att först träffa en person och inleda en relation och sedan börja hela den relationen med att kompromissa (inte umgås när/hur man vill, bo var man vill etc) eftersom det finns barn att ta hänsyn till. Barn som man faktiskt också bygger en fin relation med. Så man går in med själ och hjärta och gör allt för att det ska bli bra eftersom man älskar sin partner och vill leva som en familj. Och så sitter någon på andra sidan och i bästa fall gör livet lite surt genom att vara allmänt otrevlig och icke tillmötesgående, i värsta fall förvandlas till en galning (har inte sett det senare i verkliga livet men läser man trådar här och bloggar verkar det tyvärr finnas gott om kaninkokerskor).

Åh jag räknar dagarna till den dagen kommer, det kommer vara en av de bästa dagarna i mitt liv :). Men jag tvivlar starkt på att hon kommer att sluta höra av sig om stort och smått, det blir nog mejl och sms med jämna mellanrum ändå, anklagelser och hot och diverse otrevligheter. Men jag hoppas verkligen att det tar slut någon dag, om inte annat när barnet är vuxet och har flyttat hemifrån.

Jag har inte läst alla inlägg utan bara ts. Jag tror inte att problemet är att mamman eller pappan har haft en annan utan problemet tror jag ligger i allas olika syn på uppfostran... ??

Jag håller med flera i forumet här! Problemet är inte att barnen har en mamma eller att min sambo har ett ex, jag är själv uppvuxen i en sådan familj, och skulle gärna ha en fungerande relation med henne. Problemet är att hon är elak, hon gör allt för att förhindra min sambos umgänge med barnen, och beter sig själv så illa så att man bara vill gråta. Dessutom har hon någon form av störning, vilket gör att man hela tiden får vara orolig för att barnen mår dåligt, och varje försök att prata med henne från sambons sida slutar med att hon kastar på luren, bryter löften eller bara hummar i telefon. Så det är inte alltid "vi nya" som är problemet!!

Har absolut inga problem med att min bonus har en mamma för mamman och jag har inga problem med varandra.
Vi är så klart inte bästisar men vi pratar och är trevliga när vi träffas!

Ingen försöker sätta käppar i hjulet för varandra utan har någon av hens mamma eller pappa problem med sina dagar på grund av jobb och dylikt så byter de runt lite, enklast möjligast för alla.

Därmed inte sagt att det alltid är lätt för hen att åka emellan och bo på olika ställen ändå, men föräldrar och bonuspäron bråkar och grejjar i alla fall inte.

Och vill hen prata och berätta om något som de gjort hos hens mamma så lyssnar vi och tycker det e kul! Hens mamma är hens mamma, den viktigaste kvinnan i hens liv!!