Life as we know it skrev 2011-02-25 21:28:53 följande:
Jag anser att det är en stor skillnad på det du och den här kvinnan bloggar om. Hon bedrar sin man, det antar jag att du inte gör?
Men självklart bloggar alla om vad man vill, men jag tycker det är omoraliskt!
Nej jag bedrar ingen annat än om man anser att det är att bedra någon genom att fantisera och prata/lyssna på erotiska/sexiga samtalsämnen.
Jag har en sambo som är okej med detta och han är fullt medveten om vad jag gör.
Jag supportar inte otrohet, men jag tycker å andra sidan att det ibland kan vara något annat än bara negativt, eftersom jag har en lite annorlunda vinkel. Många som ringer mig gör det i smyg eftersom att deras fruar/flickvänner anser att det är MENTAL otrohet att ha telefonsex. Eller början till att kanske vilja gå nästa steg och leta reda på någon som ska ersätta dem eller att det ska finnas någon på sidan av..
Många som ringer mig gör det för att slippa gå steget till otrohet, de lever i ett förhållande där man kanske är tillsammans av gammal vana, inte har så mycket sex, eller kanske inte kan kommunicera med varandra.
Jag skulle å andra sidan inte alls bli glad om min sambo ringde en annan tjej, anställd eller ej, för att ha telefonsex. Det är (enligt mig) ett tecken på att något behöver diskuteras i relationen.
Så jag kör lite med dubbelmoral, vilket jag villigt erkänner. Jag förser andra med telefonsex (för att det är enkla pengar och jag kan bestämma själv när jag jobbar samt inte är beroende av andra) men jag vill inte att min sambo nyttjar sådana tjänster.
Å andra sidan skulle jag nog hellre se att DET hände än att han var otrogen.
Men otrohet är ju en signal om att något är fel. Jag har haft en relation där min kille var otrogen, och jag kan idag se varför. Hade vi pratat med varandra i stället för att vara så jäkla ego och väntat på att den andra ska komma krypande, så hade det inte hänt.
Min kille gjorde det som en markering mot mig, och även för att stärka det ego jag hade tryckt ner under lång tid genom att kategoriskt klaga på honom. Jag mådde dåligt över saker och lät det gå ut över honom. Och så tror jag att det ofta är. Otrohet är sällan bara något man gör bara sådär, det är något man gör efter att det varit dåligt i relationen under en längre tid.
Det finns tjejer som utnyttjar detta, precis som det finns killar/män som gör det. Sånt kommer man inte ifrån. Osmakligt, ja. Onödigt att blogga om sånt, ja kanske.
Men å andra sidan så kan jag ju undra,
vad är det som säger att det är mer rätt att blogga om sina barn och skämma ut dem (i framtiden om kompisarna hittar bloggen t ex, om mamma lagt ut pinsamma bilder eller citerar pinsamma saker som kanske framstod som gulligt just då, men kompisarna använder det som skäl att reta ett barn t ex..)
eller att hänga ut folk på andra vis (som jag på sätt och vis gör själv då jag skriver om mina kunders önskemål etc).
Varför är det mer ok än det hon skriver om?
Förklara gärna hur du tänker, är det att hon "skryter" om det hon gör, och du avskyr själva begreppet otrohet, eller vad är det som gör att du reagerar med sån avsky mot henne men inte mot mig, som om man vänder på det, kan vara en annan lockelse för upptagna män..? En lockelse som kan göra att hela relationen kraschar eller att han tar nästa steg till riktigt otrohet en dag.. Varför är min blogg inte lika illa??