Har jag inte kämpat tillräckligt?

Ts jag sa tidigt i tråden att i min yrkesroll ser jag inget som skulle ge dig enskild vårdnad, det säger jag av omsorg till dig. Men vill du kosta på tr gör det. Du får flytta vart du vill nu med MEN inte ert barn. Tar du barnet och flyttar utan pappans godkännande kan pappan stämma dig i tr och kan då få boende och vårdnad. Ja ts jag ser detta varje vecka. Spar dina pengar kom överens med fr för just nu har du fortfarande inte tagit upp nåt som tr skulle överväga enskild vårdnad. Jag förstår att du vill ert barns bästa men det krävs bra mycket mer för ev en du uppgett här. Du vill har råd om hur du ska leva vidare men många kanske inte kan ge dig det för många kanske kämpar själva som du gör och det som funkar idag kanske inte funka igår. Du måste försöka det som funkar för er göra det bästa av situationen som du befinner dig i. Att pappan säger han vill ha vv är superbra o ur tr synsätt är det oftast här och nu som spelar roll inte vad som hänt eller vad som ev kan hända i framtiden utan här och nu.

Oj vilket liv det blivit i tråden. Jag har en fundering ts du bara klagar o klagar på pappan, han bryr sig inte, vill inte ha barnet, vill BARA förstöra för dig för du inte ska få plugga o få ditt drömyrke. Du får inte titta in o se hur de bor osv osv osv. Gör pappan nånting bra ts i dina ögon? För mig känns det som du bara fokuserar på negativa saker o upplevelser, ja jag gör som du o läser mellan dina rader precis som du läser in sånt vi inte skrivit. Sen undrar jag oxå varför du tillåter pappan ha sånn makt i ditt liv? För skulle du inte tillåta det då hade du fixat till det med plugg bli sambo o bli självförsörjande ändå utan att haka upp dig på papper hit o dit. Du har fått konkreta tips på dagis som inte kräver underskrift av två bla. Mitt råd ts ta makt i ditt liv igen men med rätt verktyg så ni alla tre kan bli lyckliga o göra det bästa för barnet.

Du kämpar bra för din dotters skull. Bra jobbat MEN kanske dags att han själv börjar hämta er dotter? Ska väl inte vara så att han styr hela ditt liv. tycker du gjort mycket bra MEN nog fan ska du sluta serva honom....Vill han träffa er dotter så löser han det, Vill han inte ja vad mer kan du göra? Dags för honom att mogna.Lycka till men du kan inte lösa allt till honom haan måste ju vilja själv träffa sin dotter:)

TS, det behövs inte så mycket för att få enskild vårdnad som alla här varnar dig för. Jag avskyr det faktumet eftersom min bästa vän, VÄRLDENS bästa pappa, blev av med vårdnaden på det viset. Han hade varit pappaledig i drygt 6 månader, enormt engagerad i barnet, en sån där dröm-pappa som läste varenda "du ska bli pappa"-bok som fanns under graviditeten och fullkomligt älskade tanken på barn och familj.

När deras förhållande kraschade var mamman fylld av bitterhet och hämndbegär, och det enda hon behövde göra var att hävda svåra samarbetsproblem. Att det var hon som vägrade lämna ifrån sig barnet och förhindrade umgänge spelade ingen roll eftersom Soc och rätten enbart ser till barnets trygghet, och eftersom barnet bott hos mamman under separationen och knappt fått träffa sin pappa då hon vägrat, fick h*n bo kvar där. Samt att mamman fick enskild vårdnad eftersom samarbetsproblemen verkligen var ett faktum. Återigen var det hon som vägrade samarbeta, men eftersom barnet varit mest med mamman under separationen var det självklart att det skulle stanna där.

Min kompis hade inte en chans. Trots att han gjort allting rätt och försökt med ALLT för att få lika stor rätt att umgås med sitt barn som den rabiata morsan.

Så i vår tingsrätt här i stan skulle du inte behöva oroa dig för utfallet.

Jag förstår att du vill han enskild vårdnad för att underlätta det praktiska, och om du fortsätter jobba aktivt för ett bra umgänge tycker jag att du ska ha det också, särskilt eftersom pappan faktiskt sagt nej till mer kontakt med flickan. Enskild vårdnad för dig innebär ju i det här fallet egentligen någon förlust för pappan eftersom han ändå inte engagerar sig mer.

Varannan vecka kommer han ändå inte att få igenom så där abrupt, då får han ta chansen att börja med utökat umgänge under en längre tid och att han då sköter det och tar det ansvar han är skyldig till. 

Flytta kan du också göra utan att behöva oroa dig. Han har haft massor av chanser att ta del i hennes liv, men avböjt. Så att du skulle få det i nacken, särskilt som det inte påverkar hans umgänge, är inte troligt. Gör det nu, medan han ändå bara har henne en dag i veckan.

Hoppas det ordnar sig TS.

Skillnaden mellan advokat och jurist är att advokat är en skyddad titel. Advokater är jurister som beviljats medlemskap i advokatsamfundet och lyder under vissa etiska regler, måste gå vissa kurser etc. Sköter de sig inte blir de utsparkade ur samfundet.

Ts jag tycker det är jättebra att du läser på vad som gäller med lagar o allt vad som kan tänkas behöva vetas, då kommer du även ett steg närmare att ta befäl i ditt liv. Använd kunskapen med sunt förnuft så hoppas jag allt ordnar sig till det bästa för ert barn

Jag tackar så jätte mycket för alla tips och råd!
För den som är nyfiken på hur allt går så försöker jag uppdatera det på den här tråden.
Väntar som sagt på svar från fam.rätten. Fadern fick två veckor på sig att svara. Det har nu gått en vecka!

Hittade på min gamla tråd. Man kanske skulle skriva ner några rader :)

Jag struntade i att flytta eftersom pappan sagt att han skulle ha dottern varannan vecka. Vi skulle börja trappa upp umgänget och från och med sommaren skulle hon börja vara där varannan vecka. Det blev inte av, han struntade i det.

Jag flyttade tillslut, fick genomgå en utredning på Skatteverket innan hon blev skriven på våran nya bostad. Dagis löste sig utan hans underskrift.

Idag ser deras umgänge likadant ut. Varannan helg, när han själv känner för det. Han har kommit och gått som han har velat och gjort min lilla tjej besviken ett antal ggr. Som tex denna helg då hon skulle till honom, men han struntade i det.

Så nu finns det inget varannan helg för honom mer. Hon vill inte åka dit mer heller så det är bäst för alla så här. Tycker synd om tjejen bara som har en sådan idiot till far.

För övrigt mår vi bra, trivs i den nya staden, har dagis 30 meter från vårat hem och jag är klar med min utbildning i december :)

Nog allt har jag kämpat på i 4 år med allting och det har lönat sig också.

Det går bara man vill och jag är lycklig över att jag har världens vackraste dotter :)

Grattis till ett lite bra slut i alla fall. Toppen att du gav pappan en chans och ytterst tråkigt att han inte tog den, framför allt för er dotters skull. 

Skoj att du uppdaterade hur det gick. Får själv höra att jag ska ansöka om enskild vårdnad på grund av struligt umgänge men kan det vara gemensamt så är det ju på pappret ändå lite mer riktigt.