Hej!
Jag har en dotter sedan tidigare och min man två söner, vi har inga gemensamma barn. Det går inte att säga hur det kommer att bli för dig om ni flyttar ihop men jag kan i alla fall berätta hur det funkar hos oss.
Min dotter bor med mig och min man på heltid och hans söner 50 %. Jag har 100 % ansvar för min dotter (13 år) och min man 100 % för sina söner (11 och 16 år) och så har vi haft det hela tiden. Vi har dessutom delad ekonomi.
I det stora hela har vi samma regler för alla barn och det tror jag är viktigt för att få det att fungera. I början var det så att jag ställde mer krav på min dotter än vad min man gjorde på sina killar, bl.a. plockade han undan deras tallrikar och i övrigt hjälpte dem mer med praktiska göromål som t.ex. att bädda sängen. Men jag gjorde klart för min man att jag aldrig kommer att plocka undan efter hans killar eftersom jag inte gör det efter min dotter heller.
För oss har det gått mycket bättre och smidigare än jag vågade tro innan vi flyttade ihop. Visst har det varit irritation och konflikter emellanåt (och blir det fortfarande ibland) men förvånansvärt lite. För mig känns det perfekt att vi har så strikt uppdelning med ansvar för barnen som vi har, jag skulle varken vilja eller orka ha ansvar för hans killar gällande deras skolarbete, fritidsintressen, inköp av kläder o.dyl.
Efter 5 år tillsammans känner jag mig inte på något sätt att jag är en bonusförälder för min mans söner, jag är en bonusvuxen som finns i deras närhet de veckor de är hos oss.
Det här var en kort beskrivning av hur det funkar hos oss. Jag tror dock att de flesta lever mer som s.k. kärnfamilj än vi gör där de vuxna gemensamt ansvarar för alla barn. Och jag tror också att det är vanligare med gemensam ekonomi.
